I måndags beslutade kommunfullmäktige i Katrineholm om min och Anita Karlssons motion om att bygga upp ett system med reserver inom äldreomsorgen för att kunna möta förändringar som inte är förutsägbara.
Jag tyckte att jag var tydlig i argumenteringen i mitt anförande enligt följande:
"I dagarna har vi kunnat läsa om hur hemtjänsten går med underskott i Katrineholms kommun. Underskottet ska tas igen genom att personalstyrkan minskas. Färre vikarier ska användas. Samtidigt som hemtjänsten brottas med ökade kostnader blir köerna till boende med särskild service längre. De som är i behov av en plats får alltså vänta och under väntan så behöver de hemtjänst.
Centerpartiet har inte skrivit den här motionen av någon illvilja. Vi har sett att behoven finns och att de inte alltid är förutsägbara ett år eller mer i förväg när budgeten läggs. Visst har vi planer och prognoser, men hälsan tiger inte still. En stroke kommer nästan alltid överraskande och ett benbrott är högst sällan planerat. Hälsoläget kan ändra sig oerhört snabbt. Det är för att möta sådana svängningar av behoven som jag och Anita Karlsson har skrivit motionen.
Vi vill med motionen att det ska finnas ekonomiska reserver för att möta oförutsägbara volymökningar, alltså inte sådant som hör till antalet åldringar utan till sådana förändringar som är stört omöjliga att planera. De går möjligtvis att planera ATT de infaller, men inte NÄR de infaller och i vilken OMFATTNING.
Vi vill se en reserv, en buffert för att möta det oplanerade med förebild från det system som har fungerat bra inom Bildningsförvaltningen.
Det går naturligtvis inte att jämföra systemen tvärs över, men tanken är att skapa reserver för det oväntade och att ha beredskap för det. Behövs reserverna inte det här året, så är det bra, men personalen och övrig verksamhet ska inte behöva lägga om eller lägga ner sin verksamhet för att åldringar har fått ett större behov av hjälp.
Vård- och omsorgsförvaltningen ger oss rätt. Förvaltningen säger i sitt yttrande att dagens fördelning av resurserna inte är optimalt och den ger oss rätt i att resursfördelningssystemet behöver tillföras fler aspekter exempelvis antalet personer i behov av insatsen och vilken typ av insats. Men när det är dags att dra konsekvenserna av detta, då tar det stopp. Om vi hade kunnat se en antydan till förändring i resursfördelningssystemet, då hade jag som motionär kunnat vara mer nöjd idag. Då hade åtminstone det funnits en antydan till förbättring för framtiden, att budgeten skulle beräknas på ett sätt som mer motsvarade verkligheten.
Vårt syfte med motionen är att de som behöver hjälpa verkligen också ska få det. Det är därför som vi har skrivit motionen, så att centrala reserver ska kunna användas om verkligheten avviker från planen.
Därför yrkar jag fortfarande bifall till motionen!"
Men så enkelt var det naturligtvis inte. Enligt Ulrika Truedsson (S), ordförande i nämnden, har Katrineholm redan ett bra system där demografin - "antalet huvuden" (ja, hon sa så) - bestämmer tilldelningen.
Så jag fick försöka en gång till att försöka förklara att demografin inte säger något om hur befolkningen ser ut, om de kommer att bryta benen i närtid eller få en stroke, som kräver dubbelbemanning.
Men då var det inte resursfördelning det handlade om, utan om volymökning...
Ja, vid det läget var det nästan dags att citera Stenmark.
Och naturligtvis blev det avslag på motionen. Den kom ju från fel håll.
