Viktigt välkomnande

Igår kväll välkomnade jag och många, många andra kyrkoherde Anna Jarl till sitt uppdrag i Katrineholmsbygdens församling. Det blev en verkligt fin kvällsmässa med mycket sång och musik och en stor glädje!

Idag har jag fortsatt i det glädjefyllda välkomnandet och deltagit i årets första sammanträde med domkapitlet i Strängnäs stift. Vi har haft glädjen att välkomna två nya präster och en diakon. Det är ett viktigt välkomnande. Svenska kyrkan behöver nya präster och nya diakoner för att kunna möta församlingarnas, det vill säga människornas behov och jag är ödmjuk inför uppgiften att som en av ledamöterna i domkapitlet få fatta det avgörande beslutet, så att de kan verka i Strängnäs stift.

Nästan till kyrkomötet...

När kyrkomötet inleddes för snart fyra år sedan var jag på plats. Det var en intressant upplevelse att se hur det gick till, allt från invigningen i domkyrkan till de mer formella förhandlingarna i den anrika miljön. Därefter har delegaterna flyttat sin verksamhet till en mer konferensartad miljö, bortsett från invigningen som fortfarande sker i Uppsala domkyrka.

I kyrkovalet ställde jag upp även på Centerpartiets valsedel till kyrkomötet. Jag fick många kryss, 303, och med 97 till så hade det räckt för att bli ledamot av kyrkomötet. Nu blir jag andre ersättare till Åsa Ingårda och Nina Wahlin, som blev invalda på de ordinarie platserna från Strängnäs stift. Men det kan hända att jag kommer att få tjänstgöra, vem vet?

Nu har jag röstat

Att gå till en vallokal på valdagen är något speciellt. I år har jag inte kört runt med andan i halsen, för att fördela valsedlar till de lokaler som stått på min lista. Den servicen har församlingen svarat för och det tycker jag är bra.

Därför kunde jag i lugn och ro promenera till Skogsborgsskolan för att avge min tre röster till valet till kyrkofullmäktige i Katrineholmsbygdens församling, till stiftsfullmäktige i Strängnäs stift och till kyrkomötet. Att jag valde nomineringsgruppen Centerpartiets valsedlar kan knappast överraska någon. Tre kryss på vardera valsedeln satte jag också, eftersom sådana är personvalsreglerna i detta val.

Nu återstår det att se hur många andra som gjorde mig sällskap runt om i landet. Varje röst har betydelse för Svenska kyrkans framtid.

En öppen kyrka stänger ingen ute

Ett inlägg i Katrineholms-Kuriren så här i sista minuten inför morgondagens kyrkoval-

"Det finns krafter som vill stänga kyrkportarna, så att kyrkorna bara inrymmer de rättrogna, de som har rätt bakgrund och förankring. För oss i Centerpartiet har alla människor lika rätt och värde. Det finns inte plats för främlingsfientlighet eller rasism i en kyrka som i grunden bygger på ett kärleksbudskap. Det borde därför heller inte finnas plats för sådana företrädare. Vår uppgift är därför att ta debatten och stå upp för demokratiska värderingar, så att alla människor som tror eller vill komma till tro på Gud kan känna sig välkomna till kyrkan.

Det finns också de som ifrågasätter vårt engagemang för Svenska kyrkan. Vad har företrädare som är medlemmar i Svenska kyrkan och i Centerpartiet i kyrkovalet att göra? Centerpartiet är en av nomineringsgrupperna som ställer upp i valet i samtliga nivåer. Vi som kandiderar bär vidare en lång tradition av engagerat arbete för kyrkan. Det är allt från att ta strid för att kvinnor ska få vara präster, där Centerkvinnan Märta Leijon gjorde en avgörande insats i utredningen, till att servera kaffe och dela ut psalmböcker. Vi bidrar med vår syn på människan och med våra kunskaper om demokrati och om hur samhället fungerar. Svenska kyrkan får på så vis lite mer än bara en förtroendevald och du som röstar vet vilka grundläggande värderingar som vi bär. Det handlar om alla människors lika värde, om närhet till besluten som rör dig och om ett ansvar för miljön och kommande generationer. Vi gömmer oss inte bakom olika beteckningar, utan vi står uppriktigt för vilka vi är.

I Katrineholmsbygdens församling kommer vi att arbeta för att gudstjänsterna ska beröra, ge fördjupning och livsmod samt präglas av delaktighet, gemenskap och glädje. Människor ska få förutsättningar att växa i sin tro. Vi vill också att barn och ungas idéer ska få ta mer plats i församlingens verksamhet. Det ideella engagemanget ska värnas och vi vill se vängrupper kring varje kyrka.
Svenska kyrkan har format stora delar av det svenska samhället och vi har ett ansvar att ge alla människor en röst. Katrineholmsbygdens församling ska ställa upp för de som är utsatta, ensamma eller på flykt. Gåvorna ser vi som en viktig verksamhet.

Församlingen ska vara en mötesplats för inspiration, erfarenhetsutbyte och mångfald, där människor känner sig välkomna och blir väl bemötta.

Vi är beredda att arbeta vidare med detta. En röst på nomineringsgruppen Centerpartiet i valet 17 september är en röst på kandidater med engagemang och hjärta för kyrkans framtid.

Inger Fredriksson
kandidat för Centerpartiet i Katrineholmsbygdens församling"

Kyrkovalskampanj

Om en vecka så väntar valdagen i kyrkovalet. Idag, lördag, är det kampanjjackan på för att möta allmänhet och väljare, när jag och andra kandidater delar kyrkovalsmaterial. Det sägs att fler än tidigare redan har förtidsröstat. Bra om engagemanget ökar. Att kyrkan ska finnas i framtiden, öppen och välkomnande, avgörs av medlemmarnas engagemang.

Strängnäs stift - kors och tvärs

Jag har inte hunnit blogga om mina turer i Strängnäs stift på mitt "korståg" genom Närke och Sörmland. Jag har hunnit med två resor och den tredje turen gör jag på torsdag.

Nu låter jag bilderna tala.



Första riktiga stoppet gjordes i Hallsberg, där Torbjörn Ahlin, kyrkomöteskandidat från Kumla, mötte upp. Här fanns det också tid till en telefonintervju med Sörmlandsbygden.



Laxå nästa, där Arne Augustsson mötte upp och kompletterade bilden av kyrkomöteskandidater.



Bilden är från Örebro, men stationen innan Örebro är Kumla och där mötte Nerikes Allehanda oss på perrongen. I Örebro hade vi nöjet att samtala med Läns-Postens Rolf Johnsson, som varit klasskamrat med Ronnie Pettersson.



Resorna inleds från Katrineholm. 07.02 gick tåget iväg mot Flen.


I Flen var det stilla ro.



Bilderna från Gnesta vilar sig i form i kameran, men där bokade jag i alla fall in en närradiointervju som delvis skulle handla om kyrkovalet. Den här bilden är från stoppet i Södertälje Syd.



Lite Vagnhäradsvy.



Sista stoppet var i Nyköping, där jag träffade Magdalena Jerlström, som kandiderar till stiftsfullmäktige och till kyrkomötet.

Hittills hade hela resan gått som på räls, men nu blev det tågförsening som gjorde att det fick bli en senare avgång i Norrköping.

Korståg i kampanj för kyrkovalet

Imorgon startar jag min korstågskampanj för att uppmärksamma kyrkovalet.

Jag kommer att göra ett korståg i Strängnäs stift och stanna till vid stationerna längs järnvägen. För oss i Centerpartiet är den öppna folkkyrkan viktig, en kyrka som är öppen och välkomnande för alla. Jag vill också att Svenska kyrkan ska ägna sig mer åt inträden i kyrkan. Kyrkan gör så mycket gott. Det kan vi bli bättre på att tala om och jag hoppas möta många på mina resor genom stiftet.

Korståget inleds alltså den 22 augusti, med en resa i Närke, där det blir avstigning i Hallsberg, Laxå, Kumla och Örebro. Korståget fortsätter sedan i Sörmland 24 och 31 augusti.

Jag hoppas att korståget ska ta mig till en plats på kyrkomötet i Uppsala, men om jag inte skulle nå dit så vill jag att många, många fler uppmärksammar kyrkovalet och ser allt gott som Svenska kyrkan gör, säger Inger Fredriksson.

På resan genom Sörmland får jag sällskap av andra kandidater som återfinns på Centerpartiets listor i kyrkovalet 17 september.



Redo för kampanj och ett korståg genom stiftet.

Välförtjänta Strängnässtiftare

Veckan har gått i fullmäktigesammanträdenas tecken. Det sista var igår, då stiftsfullmäktige möttes på Stjärnholm för att hålla sitt årliga, vårliga sammanträde där fjolåret läggs till handlingarna.

En annan viktig fråga är att dela ut pris till Årets Strängnässtiftare. I år delades det ut till stiftets första kvinnliga präster. Ja, de benämndes just så "kvinnliga präster" när det begav sig för 42 år sedan. Eva Karlsson och Karin Karlberg, båda med rötterna i Södertälje och kyrkoherdar, berättade om vägen till prästvigningen i Strängnäs stift och det fortsatta arbetet.

Jag kände mig extra stolt som centerkvinna, eftersom jag vet att vår Märta Leijon hade avgörande betydelse i frågan om att även kvinnor skulle få lov att bli präster.

Eva Karlsson och Karin Karlberg gick före så att andra kvinnor kunde komma efter i Strängnäs stift. För detta förtjänar de stort tack.

Fin film om biskopen

Sveriges Television visade i helgen filmen En biskop flyttar in. Missade du den, så se den gärna på svtplay.

Jag tittade och tittade och tänkte att jag nog kunde ha varit med på något hörn, eftersom det var filminslag såväl från biskopsmottagningen som från en prästvigning, där jag var gäst.

Men det var onekligen en trevlig film, som ger en tydlig bild av dagens biskop i Strängnäs stift.

Domkapitlet var roligare förr...

Ett av mina uppdrag är att vara ledamot av Strängnäs stifts domkapitel. Ett domkapitel är en nämnd eller styrelse som fungerar bitvis som ett personalutskott, som hanterar personalfrågor, bitvis har vi betoningen på "dom", det vill säga vi ska se till att den verksamhet som Svenska kyrkan står för inom stiftet bedrivs på det sätt som vi är överens om enligt Kyrkoordningen. En hel del av detta är av förklarliga skäl sekretessbelagt och vi som är ledamöter har avgivit tysthetslöften för att betona allvaret i uppdraget.

Till de mer offentliga plikterna hör att domkapitlet godkänner präster och diakoner i en examen med påföljande vigning. I dag har det varit prästvigning i Strängnäs domkyrka med efterföljande lunch i biskopsgården.

Och det var där som förrförre biskopen Jonas Jonson avslöjade att domkapitlens sammanträden var mycket roligare förr. Förr det var när Svenska kyrkan var statskyrka och hade ansvar bland annat för folkbokföringen. Då hade domkapitlet ansvar också för namnfrågor och kunde avgöra om det var ett lämpligt namnval som föräldrarna hade gjort...

Nu vill jag väl inte påstå att det skulle vara roligare att försöka slita namnfrågor, även om jag förstod det som att man även då försökte resonera sig fram till ett beslut som skulle göra alla parter nöjda. För det är så en god kompromiss ser ut. Den är varken svart eller vi, den har hela gråskalans nyanser.

I demokratins tjänst

Det kan finnas någon som tror att en lokalpolitikers vardag är vilsam. Efter att under fyra dagar haft förmånen att representera Sörmland vid Centerpartiets partistämma i Falun med sammanträde från 08.00 till 23.30 tar vardagen vid.

I dag ska jag prata med närradion i Katrineholm om vad som hände på stämman i Falun. Därefter bär det av till Strängnäs för arbete för stiftet med en rad församlingars församlingsinstruktioner.

På kvällen väntar medlemsmöte med nya medlemmar och för dem som är nyfikna på Centerpartiet och vill veta mer.

Så det blir mer än en heldag i demokratins tjänst.

Väl vald klädsel

I dag har jag varit på dubbel biskopsvigning i domkyrkan i Uppsala. Där vigdes biskoparna Johan Dalman till Strängnäs stift och Mikael Mogren till Västerås stift.

Det var mycket högtidligt och det känner säkert alla till som har varit på en biskopsvigning tidigare. Kungaparet var på plats och biskopar från många länder fanns representerade.

Men viktigaste ändå var manifestationen, att söndagens texter talade så tydligt till veckans vändning i flyktingdebatten. Ärkebiskop Antje Jackelén uppehöll sig i sin predikan kring att vi måste göra både ock - både ta emot de som flyr för sina liv och försöka att verka för fred.

Flyktingdebatten handlar också mycket om främlingsfientlighet och om rasism. Därför var det också mycket talande att Johan Dalman valt att vigas i "biskopskläderna" (biskopskåpan och mitran) från biskop Gustaf Auléns tid. Aulén var en orädd biskop som stod upp mot nazismen och såg till att Norge fick utbildade präster genom att viga dem i Strängnäs domkyrka. Ett starkt val av utstyrsel, med andra ord en dag som denna.

På bilden ovan så ger Johan Dalman sin första autograf som biskop.

Vigning i Strängnäs

Dagen har ägnats åt präst- och diakonvigning i Strängnäs domkyrka. Insåg när jag började fotografera efter att alla hade avgivit sina löften och gudstjänsten var över att det kanske inte var någon bra idé att lägga ut bilder på personer som inte var tillfrågade. Därför blev det bara en bild och en bild där man knappt känner igen någon...

På bilden återfinns dock nuvarande och blivande biskopen i Strängnäs. Den som vill kan själv pricka in de rätta personerna.

Inbjudan från Ärkebiskopen

Det känns högtidligt. Med posten väntade en inbjudan från Ärkebiskop Antje Jackelén till Uppsala domkyrka söndagen den 6 september. Klart att jag måste komma, eftersom det handlar om biskopsvigning av Johan Dalman, som då blir ny biskop för Strängnäs stift.

Högtidligt och ansvarsfullt.

Tempo, tempo, tempo!

Tänkte att det var en dag som skulle innebära en del logistik mellan sammanträdena. Nu blir det lite extra tempo, eftersom ytterligare ett möte lades in i programmet.

Men det ska nog gå att hinna med en sväng till Strängnäs för ett FINt stiftsmöte innan det är dags för sammanträdet med kyrkofullmäktige i Katrineholmsbygdens församling. Det är bara att GASa på! (Gemensamt Administrativt System...)

Nu har jag valt biskop!

Dagens första och största ärende var att välja ny biskop till Strängnäs stift, när nuvarande biskopen Hans-Erik Nordin lägger ner biskopsstaven i höst.

Det fanns tre kandidater att välja mellan och två av dem stod i en klass för sig. Vem jag valde? Jo, eftersom båda var bra kandidater med mycket kompetens följde jag mitt centerkvinnohjärta.

Den som blev vald, med övertygande starkt stöd, var nuvarande domprosten Johan Dalman.

Vissa kval om biskopsval

Igår var det utfrågning i Eskilstuna med de tre biskopskandidaterna som ställer upp för att bli ny biskop i Strängnäs stift. De tre är Elisabeth Christiansson, Cristina Grenholm och Johan Dalman.

Alla tre "grillades" mycket skickligt av journalisten Kerstin Brunnberg och prästen och teologie doktorn Jonas Eek.

Två kandidater utmärkte sig särskilt och det är Cristina Grenholm och Johan Dalman. Båda blir bra och det ger mig vissa kval att välja rätt.

Centerkvinnan Märta Leijons kamp för att kvinnor ska få ha prästämbetet är ett tungt argument för mitt slutgiltiga val. Men jag ska inte lämna min valsedel förrän på onsdag. Det finns fortfarande tid att tänka så att valet blir rätt.

Biskopsvalet inlett

Vissa veckor innehåller fler sammanträden än andra. Den här är en sådan. Igår var huvudnumret att åka till Parken Zoo för att tillsammans med cirka 500 andra elektorer från Strängnäs stift inleda processen att utse en ny biskop efter Hans-Erik Nordin, som nu går i pension.

Första momentet var att nominera kandidater och sedan rösta på dem för att se om de samlar tillräckligt stöd för att gå vidare till Ansvarsnämndens behörighetsprövning. Det klarade samtliga av de tre kandidater som föreslagits, nämligen Johan Dalman, Cristina Grenholm och Elisabeth Christiansson.

En dag för goda möten

Ja, i dag hoppas jag verkligen att det ska bli en dag för goda möten. Först på vägarna mot Strängnäs, när det ser ut som om Kung Bore har gjort en sväng över Sörmland och delat med sig av lite snöflingor, senare i Strängnäs och i uppdraget för stiftet. Slutligen på vägen hem igen, där kvällen avrundas med träff med nya och gamla medlemmar i Centerpartiet.

I allt en spännande dag!

Strängnäs - Uppsala - Strängnäs

Veckan som har gått har inte varit som andra. Jag har pendlat mellan Strängnäs och Uppsala, känns det som. Två visiter i Strängnäs blev det och så en till Uppsala med övernattning. I alla fallen har det handlat om mitt uppdrag för Strängnäs stift, att som ledamot av domkapitlet försöka se till att intervjua sökanden till tjänster, lära mig mer om uppdraget (visiten i Uppsala) och slutligen ta emot två församlingar på Strängnäsvisit och samtala om deras församlingsinstruktioner.

Förhoppningsvis har jag fullgjort mitt uppdrag till belåtenhet för alla parter. Men det har också inneburit att jag inte har hunnit med min blogg i önskvärd omfattning. Jag lovar att jag ska bättra mig.