Måndagskvällens kommunfullmäktige innehöll bland annat framtidsdokumentet Katrineholm 2030, som talar om hur Katrineholm som kommun skulle kunna se ut 2030. Oppositionen lyfte frågorna till kommunfullmäktige genom en interpellation.
Jag höll två anförande i frågan. Här följer det ena:
"Ordförande, fullmäktigeledamöter, åhörare!
Den här interpellationen skrevs för att dokumentet Katrineholm 2030 förtjänar att debatteras av en större krets än den som finns i kommunstyrelsen. Katrineholm 2030 är ett ypperligt dokument att utgå från i en diskussion.
Det handlar exempelvis om befolkningsmål. Hur stort vill vi att Katrineholm ska bli? Det kan handla om en siffra, men också om en yta. Framförallt handlar det egentligen om vilken service vi vill kunna ge befolkningen i HELA kommunen.
För Centerpartiets del råder det inte någon tvekan om att vi vill att hela kommunen ska leva. För vår del är det viktigt att alla delarna växer och frodas, så att underlaget för dagens service finns kvar. Vi tycker att det är viktigt att skolvägen inte ska vara för lång för de minsta barnen. Vi vet också vilken betydelse en skola har för en bygd. Och det är lika viktigt om skolan är i Julita, Bie, Flodafors, Sköldinge, Valla, Strångsjö, Björkvik eller på norr, öster, söder eller väster i Katrineholm, fastän det kanske är ännu viktigare på landsbygden, där skolan är en så tydlig symbol för kommunens närvaro..
Så visst står Centerpartiet bakom att kommunen, Katrineholm, ska växa, men det är viktigt att vi använder hela Katrineholm och inte låter några områden få stå tillbaka för andra.
Det finns också anledning att fundera över, vilka nya katrineholmare vi söker och vad vi kan erbjuda dem? Rapporten visar att Katrineholm inte har en lika stor inflyttning av barnfamiljer som oftast jämförbara Strängnäs har. Här är det, precis som sägs i rapporten, viktigt att höja utbildningskompetensen bland invånarna. Det kräver ett breddat företagsutbud och de tankar som fördes fram, också de vid kommunstyrelsens sammanträde i juni, om ett Network Science (forskningsnät) kan vara en motor i detta. För tillväxt kräver nya idéer eller att de gamla uppdateras.
Rapporten är ett planeringsdokument. Ingen vet hur framtiden ser ut. Vi vet i dag att det är brist på lägenheter i staden. Det begränsar tillväxten. I rapporten står det att det behövs 2000 nya lägenheter fram till 2020 och tio år senare ytterligare 2000, förutsatt att befolkningen växer enligt planerna. Är det realistiskt att det hinner byggas så många? Vad måste då till?
Vi har varit med om det omvända, att riva lägenheter, för inte så länge sedan.
Än en gång, vi måste använda hela Katrineholm. Att använda hela Katrineholm betyder att vi måste satsa på utbildning och kompetens, för att så många som möjligt ska ha ett arbete och kunna försörja sig på egen hand. Socialförvaltningens bedömning är därför mycket dyster och tycks utgå från att vi inte kan förändra framtiden. Framtiden är faktiskt det enda som vi kan förändra, historien kan vi inte göra så mycket åt. Så utbildning och kompetens är nyckelorden även här.
Arbetspendling.
Intressanta tankegångar handlar även om kommunens service. Den kommer att behöva vara mer flexibel och behöver vara det även idag, när så många arbetspendlar. Utvecklingen av e-tjänster är bra, men på något sätt måste kommunen kunna möta invånarna även icke normal kontorstid. Det bör vara möjligt att fixa vissa ärenden när tåget har kommit till Katrineholm efter arbetsdagens slut.
Katrineholm kan ”rädda” Stockholmsregionen. Men det kräver goda pendlingsmöjligheter, fler bostäder och övriga ”attraktioner” – bra skola, barnomsorg mm."
