tisdag 9 mars 2010

Att fråga eller inte fråga

"Att fråga eller inte fråga, det är frågan? Mån ädlare att tiga?"

Det är möjligt att jag inte kan "min Hamlet" eller ens travesterar Shakespeare särskilt bra. Meningarna har dock fastnat, när jag tänker på frågandet och interpellerandet i kommunfullmäktige i Katrineholm.

Under det senaste halvåret har presidiet, med fullmäktiges ordförande Leif Tronelius i spetsen, lusläst kommunallagen och kommunfullmäktiges arbetsordning och börjat ifrågasätta ledamöternas frågor och interpellationer. Det har handlat om innehållet och om vem som de får ställa frågorna till.

Ibland har det varit riktigt. Frågorna har tangerat kommunens myndighetsutövning och om sådant får man inte fråga om. Men sedan har det handlat om vem vi som ledamöter får ställa frågor till.

Nu senast var det Frondelius försök att fråga Tronelius som stoppades. (Jag har bloggat om det tidigare och det handlade om varför det fanns pengar till kulturinslag, men inte till att tidigarelägga ett kommunfullmäktige.) Det är möjligt att det av kommunallagens förarbeten framgår att en ledamot inte får ställa frågor till kommunfullmäktiges ledamöter eller att det inte i kommunfullmäktiges arbetsordning står att man får fråga, och därmed att det är tillåtet, men det är löjligt att inte besvara frågan på de sätt som i så fall skulle kunna vara möjliga.

Fullmäktiges ordförande kunde svara i lokaltidningen, där Frondelius har ställt frågan på insändarplats. Ordföranden kunde ha svarat i inledningen, innan fullmäktige drog igång. Ja, det finns många sätt att lösa frågan, om nu det inte var tillåtet att fråga.

I fredags var det min tur att bli ifrågasatt. Jag hade ställt en interpellation om vad som hade hänt, eller snarare inte hänt, med samordningen av lokaler och samlingslokaler i centrala Katrineholm. En motsvarande genomgång var gjord av landsbygdens behov, men den genomgång som hade gjorts för staden hade aldrig slutredovisats. Jag vet detta, eftersom jag ingick i gruppen.

Interpellationen ställdes till gruppens ordförande Monica Johansson. Hon var då ordförande i Service- och Tekniknämnden, som har hand om en del av lokalerna. Nu är hon vice ordförande i kommunstyrelsen, och har alltså en del ansvar fortfarande, för att uttrycka det försiktigt.

Några dagar efter att alla handlingar har fått ut till ledamöterna upptäcker kommunfullmäktiges ordförande att det inte går att ställa frågor till kommunstyrelsens vice ordförande från talarstolen i fullmäktige.

Jag ställer självklart upp och ställer om. Frågorna får gå till kommunstyrelsens ordförande, som inte varit med i arbetsgruppen och som heller inte var KSO på den tiden när det begav sig.

Sedan slår det mig. Jag har varit med om det här, fast det omvända. Under min första period i kommunfullmäktige i Katrineholm fick jag ta emot en interpellation. Barn- och ungdomsnämndens ordförande Anneli Hedberg (S) ställde då en interpellation till mig om vad Centerpartiets ordförande Maud Olofsson hade sagt i en tidningsartikel. Det handlade om barnomsorg, vill jag minnas, men jag kan minnas fel.

Det var så intressant att jag började fundera. Hur skulle jag kunna besvara frågan, när jag inte exakt visste vad Maud hade sagt och om hon var rätt citerad? Kunde jag dessutom be förvaltningen om hjälp att ta fram faktauppgifter till svaret, som ju andra kan göra, när de ska besvara en interpellation?

Kan dessutom en fråga lagligen ställas till en ledamot i kommunfullmäktige av en ordförande? Det omvända är så att säga mer brukligt?

Jag gjorde mina förfrågning på olika håll och fick svaret att det inte var avsikten med "frågeinstrumentet". Dock var jag inte ovillig att svara.

Men Anneli Hedberg fick kalla fötter. Hon drog tillbaka interpellationen med en antydan om att jag inte ville svara.

Min största fundering var egentligen hur jag, som gruppledare för Centerpartiet i Katrineholm, skulle kunna göras ansvarig för vad en partiordförande eventuellt hade sagt till en journalist? Hur många felkällor fanns det inte på vägen?

Nu behövde jag inte svara.

Att fråga eller inte fråga, är tydligen väldigt känsligt just nu i kommunfullmäktige i Katrineholm. Kan det ha något samband med valåret?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar