Det kunde ha varit jag...

Nyss läste jag om centerriksdagsmannen Per Åsling, som hade tryckt fel i den viktiga voteringen om insynen i konungahusets ekonomi. Genom trycksfelsnisse (ja, hans pappa kallades i alla fall Nisse ibland), så vann den samlade oppositionen över regeringen.

Det kunde mycket väl ha varit jag som hade tryckt fel. Under mina två månader i riksdagen hann jag med ungefär sex voteringar. Vissa frågor krävde inga knapptryckningar alls, andra innehöll procedurer med flera omröstningar med framtagande av motförslag. För att det skulle bli rätt gällde det att veta när man skulle avstå och när knappen skulle vara grön för ja.

Nu var jag inte med om att avgöra några ödesfrågor och jag röstade som jag skulle vid alla tillfällen. Men det krävdes koncentration för att veta om det var huvudvoteringen som det handlade om eller om talmannen fortfarande arbetade med att ta fram ett motförslag till huvudförslaget från de fyra olika reservationerna...