Lägligt, lagligt eller olagligt?

I dag går debatten vidare om återremissen vid måndagens kommunfullmäktige angående ansvarsfriheten. Katrineholms-Kurirens artikel berättar att kommunsekreterare Gunnar Westermark efter beslutet kontaktat Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som hävdat att en revisionsberättelse inte kan återremitteras.

Nej, det kan säkert vara så. Det beslut som vi i kommunfullmäktige hade att fatta, handlade inte om att ta ställning till revisionsberättelsen. Beslutet vi skulle fatta var konsekvenserna av berättelsen, alltså att kommunfullmäktige skulle uttala sig om ansvarsfriheten. Det beslutsförslag som var framskrivet, av kommunsekreteraren på uppdrag av fullmäktiges presidium, innehöll inte något ställningstagande till revisionsberättelsen utan handlade om att ge alla styrelser och nämnder ansvarsfrihet, grundat självklart på vad revisorerna hade sagt.

Det debatten sedan handlade om var om de nya fakturorna som rör projektet Logistikcentrum kunde påverka beslutet om ansvarsfrihet. Någon behövde titta på detta innan ansvarsbeslutet för ansvarig nämnd, i det här fallet kommunstyrelsen, kunde få beslut om ansvarsfrihet.

Detta betydde i sin tur att alla andra nämnder skulle ha kunnat få ansvarsfrihet vid kommunfullmäktiges sammanträde - om beslutet hade fattats så av kommunfullmäktiges ordförande.

Så frågan handlar mer om vad som är lägligt, lagligt eller olagligt. Lägligt var det ju att fakturahistorierna kommer upp när det är möjligt att kräva ansvar, laglighet eller ej beror på om man tycker att det är revisionsberättelsen som skickas tillbaka eller om det är ansvarsfriheten som prövas. Att jag anser att det är det senare det handlar om, hoppas jag framgår.

En särskild sorts demokrati

I Katrineholm styr som bekant Socialmoderaterna. De har ungefär två tredjedelar av mandaten i kommunfullmäktige. De kan i princip besluta hur de vill, utan att ta hänsyn till någon. Så sker också.

I måndags beslutade kommunfullmäktige att kommunens bostadsbolag och dess industrifastighetsbolag, KFAB respektive KIAB, ska granskas av majoritetens föreslagna revisorer. De Socialmoderata majoriteten hade som av en händelse valt ut två revisorer att utföra detta uppdrag. Båda är kommunrevisorer, men det var inte de här två som revisorerna inom sig hade valt. Den ordinarie revisorn, Marita Bengtsson, hade dessutom till bara för en mandatperiod sedan haft uppdraget som ordförande i KFAB.

En väldigt olycklig nominering, menade jag, Centerpartiet och övriga oppositionen bestående av Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Hur ska man seriöst kunna granska en organisation som man tidigare har arbetat för? För även en styrelseordförande måste ju se till bolagets bästa.

Att Marita Bengtsson (S) tidigare varit ordförande såg den tilltänkte ordföranden Fredrik Olovsson (S) närmast som en merit! "Då känner hon ju bolaget".

Ja, visst råder det en särskild sorts demokrati i Katrineholm. Här styrs vi ytterst av vad Arbetarkommunen har bestämt och vad Moderaterna har anpassat sig till.

Det är lite olika.

Om alkohol, jäv och mutor

En rubrik ska alltid ha täckning i texten. I alla fall om det är en bra rubrik. Den här är inte bra, men har tyvärr täckning.

För 14 dagar sedan hade vi sammanträde med kommunfullmäktige i Katrineholm. Ett av ärendena handlade om vad som gäller för representation, mutor och jäv. Det blev dock mest en debatt om alkohol.

På måndag är det kommunfullmäktigesags igen. Den här gången ska vi göra olika val. Ett av valen är att utse kommunrevisor till kommunen fastighetsbolag KFAB.

Andra gånger har revisorerna inom sig utsett vem som ska göra vad. KFAB har under de senaste fyra åren granskats av Ebba Weijber som lika troget varje år har omtalat att underhållsnivån är för låg.

Inför valen på måndag har majoriteten, eller Socialdemokraterna, nominerat kommunrevisor Marita Bengtsson(S).

Det är en olycklig nominering. För det första kan majoriteten, eller Socialdemokraterna, inte gärna peka med hela handen och välja ut vem som ska granska vad. Det borde rimligen revisorerna få besluta inom sig. Att det rör sig om bostadsbolagen medför inget undantag.

Men än värre är risken för jäv. Det är bara fyra år sedan Marita Bengtsson själv var ordförande för KFAB. En del av de styrelseledamöters arbete som hon ska granska har hon själv haft kontakt med som ordförande för KFAB. Likadant är det med en stor del av de anställda.

Det kanske inte är olagligt, men det är definitivt onödigt och olämpligt.

Låt någon annan revisor ta sig an KFAB. Det vinner bolaget, kommuninvånarna och hyresgästerna på.

Revisorer behöver ha integritet

"Kommuner behöver revision", slår Inga-Britt Ahlenius fast i en kolumn i Dagens Nyheter. Ahlenius har gett revisionen ett ansikte kan man gott säga, hon har alltid varit orädd.

Men stämmer det i det här fallet vad hon skriver och tycker?

Ja, det finns onekligen en poäng i att revisionen måste vara fristående om den ska kunna göra en trovärdig insats.

Det har gjorts förändringar inom den kommunala revisionen. Exempelvis är revisionen kommunfullmäktiges redskap att granska den kommunala verksamheten.

Men egentligen handlar det förstås om vilka personer som utses till revisorer. De måste vara kunniga om ekonomi, verksamhet och politik. De måste kunna följa verksamheten och ha den integritet som krävs för att, vid behov, kunna kritisera även sina egna partibröder och systrar.

Uppfyller revisorerna dessa krav, så kan den kommunala revisionen fungera i sin nuvarande form.

Ahlenius menar dock att så inte är fallet i alla fall, utan att det bör utredas om man ska titta på ett antal revisionsverk vars uppgift är att granska kommuner.

Det finns säkert förbättringar som bör och ska göras, men i grunden handlar det om att hitta personer till platserna som har kunskap och integritet att kunna utföra sitt uppdrag. Detta är pudelns kärna.