"Är det inte Fingal Olsson som sitter där borta? Men han är ju död! Men han rör ju på sig..."
Det finns mängder av minnen av Martin Ljungs speciella humor. Scouten som lärde sig gömma cykeln. Sagoberättaren tillsammans med Hasse Alfredsson, som berättade om "guben som bodde i en lådda med sina drängar bådda", bara för att få en egen kuppe.
Eller om den klene mannen, hette han Viking (?), som var så nervös att han hade en rulle nervtrådar i fickan, så svag att han bar på en tegelsten, för att han inte orkade kasta iväg den...
För att inte tala om sketchen om Ester. "Jag tog Fredriksson med mig. Du kan väl göra lite köttbullar..."
Det är inte alla som blir omtalade i en sketch, inte!
Han är på sitt sätt odödlig, komikern och skådespelaren Martin Ljung. Ändå är det lite, lite tomt.
Jag började som städhjälp
9 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar