Böcker och bröd

Anna Hallberg skriver i dag i Dagens Nyheters kulturdel om författandets svåra konst. Det är mycket tänkvärt och skulle kort och gott kunna inrymmas i den rubrik jag valt - böcker och bröd.

För Anna Hallberg skriver om brödtext. Om texter som skrivs för brödfödans skull, alltså för att texterna ska sälja och ge författaren pengar så att han eller hon kan köpa - just det, bröd!

Nej, exakt så skriver hon inte, men det handlar om författare som lärt sig skriva annorlunda för att sälja bättre.

Huvudfrågan är egentligen, finns det utrymme för den text som inte säljer? Finns det utrymme för lyrik?

Hur "smal" kan man ha råd att vara?

Vem lurar egentligen vem? Är vi dumma, vi som läser det som alla andra redan läser? Hur hittar man det smalaste smala? Vem ger oss smak för det, att läsa sådant som vi inte skulle kunna tänka oss?

På gymnasiet arbetade vi oss igenom tre band av Dikt och tanke, för att få till oss litteraturhistorien. Det var väldigt praktiskt, eftersom vår lärare kunde använda samma metodik som han använt under de senaste 20 åren. Vi tvingades smaka på många olika rätter. Någon blev kanske en favorit, andra kunde man bara ta en tugga av för att man var tvungen att smaka.

Livet skulle bli väsentligt fattigare, om det bara fanns en rätt att välja på, om vi bara behövde äta det som alla andra ville äta.

Jag hoppas att det även i framtiden kommer att finnas författare som vågar skriva det som behövs, utan att hindras av att alla texter aldrig kan bli brödtexter. Men vissa texter måste ändå skrivas. Annars blir vi ensidiga som människor och väsentligt fattigare.