Avbetat?

Vi hade Kohagen. Det var vår närskog, där korna gärna betade. Näringsmässigt var det nog knappast någon höjdare, men korna tyckte att det var helt okej att utöka kosten med annat än klöver och timotej.

Inte visste vi att vi underhöll skogsbeten, för att få ett rikt odlingslandskap. Vi gjorde som vi gjorde, för så hade man alltid gjort för att ta vara på det som markerna gav. I dag skulle sättet att föda våra kor ha bidragit till att uppnå de svenska miljömålen. För Sörmlands del ska exempelvis arealen skogsbeten ha ökat med minst 300 hektar till 2010. Det blir nog inte helt enkelt.

Samtidigt är det ko-nstigt att skogsbeten är bra och det ska vi ha, men i hagmarkerna lägger EU sig i och räknar träd. Är det för många träd blir det inget jordbruksstöd. Nu gäller det att rädda hagarna och en sådan lösning är på gång, inte minst tack vare vår svenska jordbruksminister Eskil Erlandsson (C). Det blir troligen så att miljöstöd utgår för vissa marker i stället för jordbruksstöd (gårdsstöd).

Det viktiga är förstås att rädda Änglamarken eller Himlajorden, den svenska hagmarken. Huvudpersonerna i räddningsaktionerna är trots allt alla betesdjur.