Yttrandefriheten uppmärksammas på nytt

I dag är det Katrineholms-Kuriren som i sin ledare tar upp Yttrandefrihetskommitténs debattbetänkande. Det är i stort sett samma synpunkter som förs fram, som i den debattartikel från sju publicister som Dagens Nyheter publicerade för en tid sedan och som kommitténs ordförande Göran Lambertz kommenterade igår i DN.

Jag har skrivit det tidigare, och jag upprepar det, det är bra att debattbetänkandet debatteras. Det är det som är avsikten.

Men det är att göra det enkelt för sig, om man bara tycker till utifrån vad andra redan har tyckt och tänkt, utan att gå till källorna, det vill säga resonemanget i betänkandet.

Yttrandefrihetskommitténs uppdrag har varit att se om det är möjligt att få till en teknikoberoende lagstiftning. YK presenterar tre förslag.

Det finns onekligen brister med dagens lagstiftning, där tryckpressen lätt kan ersättas med exempelvis en laserskrivare och ingen kan med ögat se skillnaden i utskrift. I laglig mening är tidningen eller boken inte tryckt och har inte det skydd som man tror sig ha, om man skulle hårdra det hela.

Det här är kanske ändå inte den främsta anledningen till att det behövs förändringar, utan det handlar om bloggexplosionen och meddelarfriheten. Det kan bli väldigt svårt för en meddelare att veta om han eller hon har ett grundlagsskydd med exempelvis rätt att vara anonym vid lämnandet av en information om ett missförhållande till en person som driver en blogg utan utgivningsbevis. I sak är det ju ingen skillnad för meddelaren om den ger uppgifter till en person eller till en annan, men konsekvenserna vid en publicering kan bli avsevärda.

De journalistiska gränserna suddas ut i den nya mediavärlden med bloggar,twittrar och andra former av sociala medier. Kunskaperna om vad som gäller blir otydliga. Det är ett starkt argument för att se om det är möjligt att förändra dagens lagar.