Överinformationsproduktion

Lars Linder recenserar i DN Andreas Ekströms bok "Google-koden".

Jag vet inte om jag tänker skaffa boken eller ens läsa den, men jag blev, som en partivän brukar säga, upprymd av att läsa recensionen. Boken handlar om hur vi blir Googlifierade.

Alla vet ju nu att vi inte söker efter en uppgift på nätet, vi googlar. Google tar fram uppgifter och program för saker som vi inte visste att vi behövde. Så är det förstås med mycket av utvecklingen, det är inte alltid vi ser behovet förrän produkten finns där.

Framtiden är, som alla vet, redan här. Överinformationsproduktionen stöder det som forskarna, enligt Lars Linder, och han hänvisar till den säkra källan Forskning och Framsteg, 3/10, kallar "förstärkt verklighet".

"Det är egentligen bara en tidsfråga innan allt vetande, ja, all information över huvud taget finns åtkomlig på en knapptrycknings avstånd".

Lars Linder gör också kopplingen till den svenska FRA-debatten och jag håller med honom i hans funderingar. Jag citerar: "Varför tilltror alla datorfreakar det demokratiskt någotsånär kontrollerade FRA allt ont, men det privatägda Google allt gott? Den totalitära potentialen är ju knappast mindre, snarare tvärt om."

Att ifrågasätta Google är väl som att gå med i blyertspennans vänner eller att på nytt ta upp kampen med väderkvarnarna, den som Don Quijote lämnade.

Men icke desto mindre är det tänkvärt att för en stund fundera över vilken information som är ond eller god, nödvändig eller oönskad.