Triclosan har inte plats i en giftfri vardag

Vi utsätts ständigt för gifter i vår vardag, vilket självklart inte är nyttigt. Målet måste därför vara att arbeta för en giftfri vardag med så lite farliga ämnen som möjligt.

Miljöminister Lena Ek (C)driver på och har i olika sammanhang uppmärksammat dessa skadliga ämnen. I veckan tog hon bland annat upp ämnet triclosan, vars användning borde förbjudas.

Triclosan är ett riktigt läskigt ämne, som jag har skrivit om tidigare här på min blogg, exempelvis 2011. Då skrev jag så här:

"Ämnet triclosan förtjänar egentligen ett eget inlägg. Jag väljer att citera det som jag och Gunilla Hjelm skrev för Centerkvinnorna i ett miljöprogram:

'Triclosan är en klorfenol, som kan omvandlas till dioxin. Dioxin lagras i fett och kan föras över med modersmjölken. Triclosan är effektiv som bakteriedödare. Däremot är det mycket litet som rår på triclosan. Tre olika försök, där regnbågslax placerats nedströms tre olika reningsverk (Ryaverken, Henriksdal och Gråbo), visade samtliga att fiskarna innehöll triclosan. Ämnet hade alltså passerat såväl reningsverkens rötkammare som kemisk fällning utan att brytas ned.

Triclosan kan framkalla allergier och en omfattande användning kan tänkas göra bakterier motståndskraftiga mot exempelvis antibiotika. Ämnet slår dessutom ut de flesta bakterier och gör ingen skillnad på ”onda” och ”goda”.

Triclosan finns i tandkräm, där det tillsatts för att motverka tandköttsinflammation och tandlossning. Det här är tillstånd som är aktuella under en mindre del av livet, varför en sådan tandkräm borde vara receptbelagd och säljas på apotek.

Triclosan finns i hygienprodukter som ett godkänt konserveringsmedel och som ett bakteriedödande medel och har använts i sportstrumpor, för att undvika dålig lukt.

Triclosan är bara ett exempel på hur viktigt det är med utförliga innehållsdeklarationer samt att försiktighetsprincipen tillämpas. Vi bör så långt det är möjligt veta vad vi medvetet tillför våra kroppar."

Så enkelt är det. Triclosan hör inte hemma i en giftfri vardag, varken i Sverige eller inom EU. Men om EU inte vill ta bort ämnet, så måste Sverige ta täten för att få bort det.

Världsvattendagen

Hela dagen har det varit Världsvattendagen. Vatten tar vi nästan för givet i Sverige, men så är det ju inte.

På många håll i världen råder det vattenbrist. I Japan är vattensystemet förstört genom jordskalvet.

Har jag då firat Världsvattendagen? Nja. Jag har varit på LRF:s länsförbundsstämma på Amazon i Flen, där länets LRF-ledning tänkte uppmärksamma de läkemedelsrester som finns i dricksvattnet och som inte är särdeles väl dokumenterat. Här talades också om områdesskydd för vatten, som kan innebära att stora arealer inte kan eller får odlas.

Väl hemma igen hittar jag en hel bilaga i tidningen om vatten. Där står om sådant som vi inte vill ha i vattnet, exempelvis Cryptosporidium, de parasiter som slog till - och ut - Östersund, men som nu har bemästrats genom UV-reningsverket som Katrineholm lämnade över i nödens stund. Där fanns också en artikel om giftiga ämnen som vi ibland, helt tanklöst, använder för att ta bort lukt eller bakterier.

I listan av skumma ämnen hittar jag triklosan. Ämnet triklosan förtjänar egentligen ett eget inlägg. Jag väljer att citera det som jag och Gunilla Hjelm skrev för Centerkvinnorna i ett miljöprogram:

"Triclosan är en klorfenol, som kan omvandlas till dioxin. Dioxin lagras i fett och kan föras över med modersmjölken. Triclosan är effektiv som bakteriedödare. Däremot är det mycket litet som rår på triclosan. Tre olika försök, där regnbågslax placerats nedströms tre olika reningsverk (Ryaverken, Henriksdal och Gråbo), visade samtliga att fiskarna innehöll triclosan. Ämnet hade alltså passerat såväl reningsverkens rötkammare som kemisk fällning utan att brytas ned.

Triclosan kan framkalla allergier och en omfattande användning kan tänkas göra bakterier motståndskraftiga mot exempelvis antibiotika. Ämnet slår dessutom ut de flesta bakterier och gör ingen skillnad på ”onda” och ”goda”.

Triclosan finns i tandkräm, där det tillsatts för att motverka tandköttsinflammation och tandlossning. Det här är tillstånd som är aktuella under en mindre del av livet, varför en sådan tandkräm borde vara receptbelagd och säljas på apotek.
Triclosan finns i hygienprodukter som ett godkänt konserveringsmedel och som ett bakteriedödande medel och har använts i sportstrumpor, för att undvika dålig lukt.

Triclosan är bara ett exempel på hur viktigt det är med utförliga innehållsdeklarationer samt att försiktighetsprincipen tillämpas. Vi bör så långt det är möjligt veta vad vi medvetet tillför våra kroppar."

Texten håller än i dag, på Världsvattendagen

Bort från kemisamhället

För en del år sedan skrev jag och Gunilla Hjelm ett miljöprogram för Centerkvinnorna. Området var stort och omfånget för orden begränsade. Vi valde ut några ämnen. Ett handlade om farliga kemikalier och vi uppmärksammade bland andra ämnet triclosan, som då användes som bakteriehämmare i tandkräm. Nu hämmar triclosan bekterietillväxten i kläder. Självklart är ämnet lika skadligt nu, eftersom det kan göra bakterierna mer motståndskraftiga.

Gunilla Hjelm skriver så klokt om detta på sin blogg att jag bara har att instämma.

Vi måste bort från kemisamhället. Åtminstone bort från de avarter som människan satt samman och som kan få helt andra effekter än de tänkta.