Livsmedelsverkets (h)ysteri

Först var det ostkakan som Livsmedelsverket hotade, genom att uttala att pastöriserad mjölk hade så stora risker att den borde förbjudas till försäljning.

Nu är det osten, som Livsmedelsverket uttalar sin dom över. (H)ysteriet tycks sakna gränser!

Den här gången handlar det inte om att den är farlig. Nej, det är snarare så att den, enligt Livsmedelsverket, påverkar klimatet mer än grönsaker.

Ja, vad ska man säga. Ost är koncentrerad mjölk. Ost är därmed mer näringstät, vilket är praktiskt, och på sitt sätt klimatsmart.

Ost och mjölk kommer vanligtvis från kor. Kor är idisslare och omvandlar på ett mycket smart sätt solenergin från gräset till människoföda. (Följ gärna hur det går till i kornas mage via denna länk!)

Så på sätt och vis äter vi gräs, som bundit energi och koldioxid från solen och luften, när vi dricker kornas förädlade mjölk eller ost.

Det tycker jag är klimatsmart. Dessutom ger våra kor öppna landskap.

Mjölk är livet!

Jag är uppväxt med opastöriserad komjölk. I skolan drack jag förstås paketerad mjölk. Jag vet inte om jag har tagit någon skada av någondera och jag dricker fortfarande gärna och ofta mjölk. Mjölk är livet, som ett mjölkföretag hade som slogan för ett antal år sedan.

Nu har Livsmedelsverket gått in i mjölkdebatten och önskat ett förbud mot försäljning av opastöriserad mjölk. Gårdsförsäljning har sedan tidigare varit tillåten, men då "i mindre mängd". Hur stor en mindre mängd är, är inte alldeles lätt att avgöra.

I dag, när ostkakans dag firas å det bestämdaste, aktualiseras frågan på nytt. Är ostkakan hotad av Livsmedelsverket?

Det borde inte vara så. För när mjölken används till att göra ostkaka av, då upphettas den minst två gånger - först när ostmassan ska bildas och sedan när ostkakan görs färdig i ugnstemperatur. Så något problem borde det inte vara att få lov att använda mjölk till detta även i fortsättningen.

Livsmedelsverkets rena omsorg slår tyvärr tillbaka. Det är bra att Livsmedelsverket talar om de risker som kan finnas med gårdsmjölken, men det är olyckligt om rekommendationer förvandlas till förbud.

Mat ska vara äkta

Har alla livsmedelsföretag rent mjöl i påsen? Under de senaste dagarnas debatt om vad som egentligen finns i köttfärsen, kan man verkligen undra. Det är säkert inget fel på hästkött. Hamburgerkött ska exempelvis komma från häst. Men den som köper hästkött ska veta att köttet kommer från häst, precis som den som köper nötkött, lammkött, fläskkött eller kött från kyckling ska veta det. Det kan finnas många skäl till att jag vill välja att äta rätt kött. Det handlar också om vad man betalar för. Fusket där fläskfilé färgades och såldes som oxfilé, kommenterade landsbygdsminister Eskil Erlandsson ungefär så här: "Om man köper en Rolls-Royce, så vill man inte få en moped".

Det är därför helt rätt av Livsmedelsverket att ställa frågor till de företag som nu har dragit in sina färsprodukter och därefter överväga polisanmälan. Mat ska vara äkta, den får inte utge sig för att vara något som den inte är. Kunden måste alltid kunna lita på det som den köper.

Fisk utan risk

Riksdagsledamot Anders W Jonsson (C) tar på sin blogg upp Livsmedelsverkets rekommendation till regeringen att inte begära ett nytt undantag av EU för strömmingen från Östersjön.

Anledningen till att Livsmedelsverket byter fot är något diffus. Jag kan inte tro att strömmingen precis har blivit farligare över en natt eller ens över ett år.

Däremot är grunden värd att resonera kring. Vi måste kunna äta fisk utan risk. Alla ska kunna göra det, även de kvinnor som är gravida.

Det är den verkligt stora utmaningen - att avgifta våra hav.