Populistiskt eller benskörhet?

I dagens Katrineholms-Kuriren blir oppositionens företrädare benämnda populister av kommunalrådet Lars Härnström (M). Jag har tänkt på det under några timmar. Är det populistiskt att som Centerpartiet gjort, driva frågor om enskilda vägar, om att kommunen ska vara med och bidraga ekonomiskt till slitaget av vägarna som kommer från allmänna fordon? Är det populistiskt att tycka att det bidraget ska fördelas rättvist?

Populistiskt tycker jag att det är när enskilda moderater kan ha olika uppfattningar i frågan beroende på var de befinner sig. Det handlar i och för sig inte om Lars Härnström, han har tyckte lika hela tiden, men hans partibröder har skrivit under protestbrev och samtidigt stått bakom Moderaternas politik så som den drivs i Katrineholms kommun. Är inte det populistiskt? Eller kommer det nu att inkomma avsägelse av uppdrag eller utträdesansökningar ur partiet, som en konsekvens av kommunfullmäktiges beslut att godkänna riktlinjerna för utbetalning av vägbidrag utan de förändringar som de som ordföranden i vägföreningar ställt sig bakom? För man kan väl inte tycka olika från fall till fall i samma fråga? Och om man gör det, så borde man kanske äta kalktabletter mot benskörhet.