Nyttan med ett landsbygdsprogram

Gör landsbygdsprogrammet verkligen nytta? Ja, den frågan både ställdes och besvarades under gårdagen, då en uppseendeväckande rapport från ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, presenterades. Professor Ewa Rabinowicz har skrivit rapporten och anser att pengarna hade kunnat åstadkomma mer.

Det är naturligtvis uttalanden som skapar rubriker. Men vad ligger egentligen bakom, vad är det som hade kunnat användas på ett annat sätt?

Landsbygdsprogrammet är enligt Jordbruksverket ett verktyg för att nå målen i landsbygdspolitiken. Programmet innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU. Målet är att nå ekonomisk, ekologisk och social utveckling - helt enkelt att nå hållbarhet.

I programmet ingår miljöersättningar, ersättningar för att lantbrukaren gör vissa insatser. Det ingår också stöd för att utveckla lantbruksnäringen och kompletterande verksamhet. Det ingår landsbygdsutveckling med Leadermetoden.

Det är många olika former av stöd och det är inte alltid så lätt att avgöra vad som fungerar bäst eller om annat hade fungerat bättre.

Andra vägar har ju inte prövats än de som har använts.

Helt klart har det varit poänger med landsbygdsprogrammet. Det har producerat miljönytta. Öppna landskap och biologisk mångfald går sällan att mäta i pengar. Inte heller vad det betyder för turism och liknande att Sommarsverige är precis så öppet och välkomnande som vi önskar med åkrar och ängar med betande djur.

Pengar ska naturligtvis användas där de gör mest nytta och justeringar kan behöva göras. Dock måste man också titta på alternativet; hur hade landsbygden sett ut om stödet hade varit noll?

Jag tror inte att någon vill finräkna på den kalkylen.