Visar inlägg med etikett Mänskliga rättigheter. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mänskliga rättigheter. Visa alla inlägg

fredag 24 april 2015

Visst var det folkmord!

I dag uppmärksammas hundraårsdagen av folkmordet på armenier i dåvarande Osmanska riket. Märkligt nog är detta fortfarande en storpolitisk fråga, som inte får benämnas med sitt rätta namn för att inte riskera att stöta sig med dagens Osmanska rike - Turkiet.

Diplomati är ofta obegriplig, men i sin bästa form till för att undvika konflikter. Det finns tyvärr en enorm ondska i världen och en girighet som saknar gräns. Men detta får aldrig betyda att vi slutar bekämpa den. Det är lita like acceptabelt att människor möter döden på Medelhavet som att hela folkgrupper mördas av olika terrorgrupper. Vi måste lära oss av historien för att försöka förändra framtiden.

söndag 8 mars 2015

Dags bojkotta Turkiet

Gick min söndagspromenad på Internationella Kvinnodagen med Godmorgon, världen i öronen. Det var som alltid intressant och bitvis också underhållande. Tills jag vid Gatstuberg och i jämnhöjd med Skogskapellet och skogskyrkogården lyssnade till inslaget om den uppmärksammade våldtäkten och mordet av en kvinnlig student som åkte buss i Turkiet. Kvinnan var den sista resenären i bussen. Hon våldtogs och slogs med järnrör tills hon dog, eftersom hon gjorde motstånd. Därefter kapades hennes händer.

Orden tar som vanligt slut. Detta händer i ett land som verkar vilja bli medlem i EU. Detta händer i ett land som inte ligger längre bort än att många svenskar åker dit för att sol- och badsemestra.

I radioinslaget talades också om att mördande män i Turkiet slipper stränga straff "därför att det skulle kunna förstöra deras karriärer".

Det handlar om mänskliga rättigheter. Om kvinnors rättigheter.

Turkiet måste, precis som andra länder där förtryck och övergrepp av kvinnor sker, visa världen vilka värderingar som ska vara ledande.

För egen del tänker jag bojkotta Turkiet.

tisdag 27 januari 2015

Viktigt uppmärksamma förintelsens offer

I dag är det 70 år sedan Auschwitz befriades. Det kunde tyckas vara slutet på en oförståelig ondska. Men människan har tyvärr fortsatt på olika sätt att förgöra andra och varandra. Det är oerhört tragiskt.

Det är viktigt att aldrig glömma vad som gjordes då för att inte göra om samma sak. I grunden handlar det om alla människors lika värde och rättigheter. Det är både så enkelt och så svårt. Men viktigt att aldrig, aldrig glömma och att alltid, alltid i vardagen arbeta för mänskliga rättigheter.

torsdag 22 december 2011

Det fria ordets försvarare måste försvaras

I går kom domen mot de två journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. De straffades hårt för sina insatser för det fria ordet, för att föra ut hur världen ser ut och hur den borde se ut genom ord och bild.

Jag hade tyvärr svårt att kommentera den hårda domen igår, eftersom jag använde merparten av dagen till att arbeta med den svenska yttrandefriheten genom Yttrandefrihetskommittén.

Självklart är domen djupt orättvis. Granskande media, oavsett från vilket land de än kommer, är en förutsättning för en demokrati.

Vi måste alltid försvara det fria ordet och dess representanter. Om vi inte gör det, då tror vi inte på demokrati och mänskliga rättigheter.

torsdag 10 september 2009

Långbyxor och öl

Jag har tidigare skrivit om journalisten Lubna al-Hussein, som åtalats i Sudan för att hon haft på sig långbyxor vid ett besök på en restaurang. För detta kunde hon dömas till piskrapp eller böter. Vid den uppmärksammade rättegången dömdes hon till böter, som hon vägrade betala, och som därför förvandlades till fängelse.

Nu släpptes hon efter en dag i fängelse, eftersom det regeringstrogna journalistförbundet i Sudan betalade böterna. (Uppgiften om att Sudans journalistförbund är regeringstroget citerar jag från Dagens Nyheter.)

I Malaysia har en 32-årig kvinna, Kartika Sari Dewi Shukarno, dömts till spöstraff för att hon har druckit öl på en nattklubb. Spöstraffet har, efter världens uppmärksamhet, skjutits upp till efter ramadan.

Uppmärksamheten har både Lubna al-Hussein och Kartika Sari Dewi Shukarno fått, men det räcker förstås inte. Det måste vara många som uppmärksammar denna fråga som i grunden handlar om alla människors lika värde och rättigheter. En kvinna måste har friheten att kunna gå i långbyxor eller att dricka öl, precis som män kan.

Något annat är inte acceptabelt.

tisdag 11 augusti 2009

Ditt kyrkoval

Varför ställer Sverigedemokraterna upp som nomineringsgrupp i kyrkovalet? I vissa fall säger sig företrädarna inte vara troende, i andra fall är de engagerade i frågor som inte svenska kyrkan har att besluta om.

Min uppmaning till de kyrkotillhöriga och röstberättigade är att rösta på en nomineringsgrupp som vill arbeta för svenska kyrkan och som ställer upp för alla människors lika värde och rättigheter.

(Den som känner igen texten, har förmodligen läst den i dag på Katrineholms-Kurirens insändarsidor eller hittat den på min hemsida.)

onsdag 5 augusti 2009

Kvinnoförtryck i Sudan

Kvinnoförtryck pågår runt om i världen utan att vi alltid uppmärksammas om det. I dagens Dagens Nyheter står det om den kvinnliga journalisten Lubna Hussein som ställs inför rätta för att hon har klätt sig i byxor och gått på restaurang i Sudans huvudstad Khartoum tillsammans med några andra byxklädda kvinnor. De övriga kvinnorna, som erkände sitt brott (!), bestraffades med tio piskrapp var, medan Lubna Hussein och två andra kvinnor i sällskapet ville representeras av advokater. De riskerar nu 40 piskrapp!

Jag saknar ord. Lubna Hussein är ytterst modig, som tar striden för kvinnors rättigheter. Jag hoppas att fler ställer upp för att stoppa människoförtryck var det än inträffar i världen.

torsdag 16 april 2009

Dags diskutera mänskliga rättigheter

Gårdagens läsarfråga i Dagens Nyheter handlade om tillgång till internet är en mänsklig rättighet. 75 procent av de 5.110 elektroniska svar som lämnats stöder tanken.

Internet mänsklig rättighet? Är det 1 april? Hur är det med proportionerna?

Det är hög tid att i grunden diskutera mänskliga rättigheter ur ett globalt perspektiv, inte enbart ur ett snävt perspektiv framför tangentbordet.

De som har tillgång till tangenterna behöver i regel inte fundera över grundläggande mänskliga rättigheter. De kan uttala sig fritt och ohotat, de har mat för dagen och tillgång till utbildning med mera, sådant som är förutsättningar i livet. Synfältet måste vara väsentligt vidare än den egna uppkopplingen.