Mycket C i tidningen

Dagens nummer av Katrineholms-Kuriren innehåller mycket läsvärt ur Centerpartistisk synvinkel. Redan på sidan tre återfinns C-Bertils första insändare och den handlar om planerna på bebyggelse på Djulö gärde. Informativt och bra av vår Bertil med efternamnet Carlsson. Han förklarar hur planerna stoppades inför förra valet och sannolikt efter detta val kommer att dyka upp igen.

På sidan fem återfinns Centerpartiets annons med Kjell Larsson som talar för kvalitet i välfärden.

På sidan sju skriver tidningen om Centerkvinnorna i Stora Malms kamp för att sänka hastigheten i Ändebolskrysset. Här berättar jag och Hjördis Stenberg om framgången, att hastigheten sänks från och med 1 oktober. Jätteroligt!

På sidan åtta kan den skarpögde se mig i bild (i rosa tröja) från debatten på Kunskapsskolan, där jag också citeras, att ungdomsarbetslösheten inte går att lösa med bara prat. Fortsättningen, som inte kom med, är att Centerpartiet varit pådrivande för att sänka arbetsgivaravgifterna för unga och för sänkningen av restaurangmomsen. Båda sakerna gör att fler unga kan få arbete. Resultat hellre än prat.

Sist, men inte minst, återkommer Bertil Carlsson med en insändare om Stortorget, där han förklarar Centerpartiets inställning.

Med andra ord, en god början på en bra dag i valrörelsens slutspurt.

Katrineholms kommun vet bäst i Vi i femman

Det kommer att bli ett lag från Katrineholm som representerar Sörmland i riksfinalen i Vi i femman. Vilket är dock inte riktigt avgjort. Kunskapsskolan i Katrineholm ställs mot Björkviksskolan.

Jätteroligt, tycker jag. Må smartaste femteklassarna vinna!

Två friskolebesök på en vecka

Under en och samma vecka har jag gjort två friskolebesök. I måndags besökte jag tillsammans med oppositionens gruppledare i Katrineholm Kunskapsskolan. Det var mycket intressant att höra skolans syn på lärande, att man vill att eleverna ska bevara sin kunskapstörst och själva vilja vidare. Det kräver förstås mycket från eleverna, men att växa som människa berikar.

Det andra friskolebesöket var hos Flodabygdens friskola, som visade sin filial igår lördag. Lokalerna har tidigare tillhört Kronofogden och Skattemyndigheten, så där har jag tidigare mest hämtat deklarationsblanketter. Nu var det ljust och fint.

En fråga som många av de äldre besökarna hade var: Var har ni skolgården?

Rektorn Karin Bennerhed kunde peka ut mot Gröna kulle och Stadsparken.

Men hur är det egentligen? Vem behöver skolgård på högstadiet?

Jag minns inte att vi spelade fotboll på rasterna som vi gjorde på mellanstadiet. Vi spelade kort och det kunde man göra i korridorerna, det krävdes inte någon utevistelse för det.

Så det där med skolgård, det är nog mest något som finns i betraktarens ögon. Så där som skönhet...