Sommartider...

... och inte en rad på bloggen! Hunden har dött, men nu har jag återvänt till Katrineholm efter en hel del dagar i Bohuslän tillsammans med släkt, smultron, kantareller (inte så många i och för sig), hallon, svartvinbär, jordgubbar, mördarsniglar, rödfärg, gräsklipp, böcker, solstol, åska, tårta och färskpotatis. Ja, helt enkelt sommar med mestadels plusgrader.

Nostalgiträff i Vadsbro

I dag är det dags. Det blir STOR nostalgiträff i Vadsbro-Blacksta föreningsgård. Sörmlands CUF-are som var aktiva på 1980-talet eller som känner att de borde ha varit aktiva då, har kallats samman via Facebook och mail av Karin Andersson i Vrena.

Jag åker med som något aktiv i Flens CUF. Annars har jag min mesta tid som CUF-are i Bohuslän. Funderar väldigt över om jag kan ta med mig Sånghäftigt, men inser att det nog inte riktigt passar sig i sammanhanget.

Har dock i alla fall letat fram en kjol från 1986 och en blus från samma år eller något år efteråt. Bredspårig manchester!

Svenska kyrkan får kvinnlig ärkebiskop

I dag blev det klart att Antje Jackelén blir ny ärkebiskop för Svenska kyrkan. Hon blir därmed första kvinnan i Sverige att ha detta ämbete.

Jag är mycket glad över detta, både som Centerkvinna och som bohuslänning i exil. I Bohuslän, alltså i Göteborgs stift, har kvinnomotståndet varit starkt. Nu borde det vara begravt för tid och evigheter.

Centerkvinnorna har mycket länge tagit strid för att kvinnor skulle kunna få vigas till präster och tjänstgöra precis som män. Märta Lejon, som var med vid bildandet, tog sig an frågan med så stort allvar att hon läste teologi för att ordentligt sätta sig in i frågan och kunna vara en fullvärdig medlem i utredningen om kvinnor skulle kunna bli präster.

Det känns som om Märta Leijon skulle ha varit stolt i dag.

Fin Fjällbackareklam

Det har hänt att jag här på min blogg har avslöjat att jag gärna läser Camilla Läckbergs deckare. Jag har också skrivit att jag inte gör det (läser alltså) för att Läckberg är världens främsta deckarförfattare, utan för att hon till och från omnämner min gamla hembygd.

De ständiga poliserna åker till lasarettet i Uddevalla för att förhöra viktiga vittnen (det händer ofta), Erica handlar på Torp och det har också hänt att huvudpersonerna har fikat på Simons i Hogstorp...

Igår visade TV ett avsnitt av Fjällbackamorden - Bohusläns motsvarighet till Morden i Midsummer.

Det var jättefin reklam för Bohuslän och Fjällbacka, trots morden. Sommar, sol, hav, båtar... Mmmm...

Mera Läckberg! Eller Bohuslän?

Som fulast vid 50...

Gjorde en semestertur till Bohuslän nyligen. På återvägen lyssnade jag på radio. Det var inte något uppbyggeligt. Det handlade om ålder och om åldrandet.

Man skulle vara som fulast vid 50...

Dock fanns det visst hopp! Vid 60 hade den inre skönheten kommit fram.

Filmer som man blir glad av

Lite nostalgi kan man unna sig ibland. Så jag började med att lyssna till "Abel i Klôvva" och fastnade sedan för Galenskaparnas mästerverk "Flytta inte in till Tjörn". En av frågorna i sången är; finns det björn på Tjörn?

För det är minsann inte så lätt att rimma på Tjörn, fabrikörn går bra och några rim till.

Jag tror jag ska lyssna till Sill också

Fiskepolitik - angelägenhet för bohusläningar?

Är fisket en fråga som särskilt engagerar bohusläningar? Ja, kanske. Miljö- och jordbruksutskottets sammanträde i dag hade närmast fiske som tema. I debatten, och här borde jag i:a väldigt ordentligt så du som läsare kan förstå dIalekten, yttrade sig tre bohusläningar. En har varit yrkesfiskare, om jag inte far miste, en är fritidsfiskare och den tredje är dotter till en husbehovsfiskare.

Så fIsket förenar, alldeles säkert. Det får väl blI en särskIld bohuslänssektion i utskottet.

Om någon tvekar om varför Bohuslän just är Bohuslän, så länkar jag mer än gärna till Evert Taubes Inbjudan till Bohuslän i Öbarnas version.

Centerkvinnor toppar händelserik vecka

En fartfylld vecka med firande av Företagsamhetens dag samt sammanträde med Yttrandefrihetskommittén toppas nu med Centerkvinnor! Det är nämligen dags för Centerkvinnornas förbundsstämma, för året förlagd till Sundsvall.

(Det skulle ha varit Bohuslän och Strömstad, men eftersom det var problem med avstängd Bohusbana, så flyttades stämman. Tänk om de hade vetat att det var Omval på gång...)

Det ska bli jätteroligt att träffa alla kända och okända Centerkvinnor från hela Sverige. Samt att vara med om att fatta en rad kloka beslut tas.

Taube, Bohuslän och 50-lappen

Att välja Bohuslän är alltid ett bra val. Att välja Taube är helt okej för den nya 50-kronorssedeln. Men att säga att det var Rönnedals "ont om sekiner" som inspirerat, måste vara en grov överdrift.

Självklart är det Bohuslän som har lockat. De karga klipporna kräver att man kan vända på slantarna. Eller som uttrycket säger: "Sätt en tjörnbo på en klippa och han reder sig".

För säkerhets skull länkar jag ytterligare en gång till Öbarnas framförande av Evert Taubes Inbjudan till Bohuslän.

Bohuslännostalgi

I "mitt" närradioprogram, som sändes i går, önskade jag mig något bohuslänskt. Det blev bland annat Inbjudan till Bohuslän av Evert Taube.

Sången är som en turistbroschyr och härlig en dag när snön yr och snöslungan brummar utanför fönstret. Jag lägger därför in en länk från Youtube, där Öbarna framför den.

Närradion nästa

Jag tog fel på tiden igår, när jag bloggade. Programmet sänds redan 14.00!

Imorgon medverkar jag i en intervjuserie som närradion gör med lokalpartiernas företrädare i Katrineholm. Klockan 14.00 ska det sändas på 92,0 MHz om allt går som det ska.

Teknikern Tord Jönsson har lovat leta upp något bohuslänskt musikstycke och Yngve Larsson har önskat sig en tryckare som avslutning.

Påtryckare, tror jag nog han menade, när programmet bandades för en stund sedan.

Ja, vi kan!

Tro inte att det var en amerikansk presidentkandidat som myntade uttrycket "Ja, vi kan!"

Nehej, då! Det var ett pappersbruk i Bohuslän, närmare bestämt i Munkedal.

Pappersbruket som tagit ett mer internationellt gångbart namn har självklart släppt sin gångbara slogan. Men den lever vidare!

På tshirts! Därmed finns bevisen. Obama var inte först - men kanske störst med "Yes we can!"

Ett måste för en bohuslänning

Läste igår en trevlig artikel i DN om konstnären Carl Wilhelmson. Han är allra mest känd som skildrare av hemorten Fiskebäckskil i Bohuslän. Att se hans verk, som nu visas på Waldemarsudde i Stockholm, är bara ett måste för en bohuslänning.

Wilhelmson skildrar nämligen blänket i havet på sitt särskilda vis och han visar med sina penseldrag vad som präglat bohusläningen - ett visst mått av kärvhet för att vara beredd på att det värsta kan hända, att inte maken eller sonen kommer tillbaka från sin fiskefärd.

I artikeln talas också om hur de svenska konstnärerna som målade nationalromantiskt under slutet av 1800-talet och under början av 1900-talet delade upp Sverige mellan sig. Anders Zorn och Carl Larsson tog hand om Dalarna, Uppland åt Richard Bergh och prins Eugen, Östergötland till John Bauer och Bohuslän till Carl Wilhelmsson.

Undrar vad de hade målat, om de levt i dag?