Död hund upplivas

Jag har upprepade gånger skrivit om att ha en blogg är som att ha en hund; man måste gå ut med den även om man inte vill. Så min hund är död sedan ett halvår tillbaka. Det beror inte på att jag har slutat skriva, utan att min aktivitet inte räckt mer än till att fixa min sida på Facebook och min profil där. Ja, några inlägg på Instagram finns också, men annars har jag inte varit så social.

Men det är trevligt att ha hund, så jag ser om det går att uppliva den för lite längre texter.

Bra att sociala medier debatteras

Nu går debattens vågor återigen höga om vad man får säga och göra på internet och inom sociala medier. Det är en högst välkommen diskussion. Jag har tagit upp detta tidigare och jag vidhåller - att man får, betyder inte att man ska.

All publicering, om det så bara handlar om att lägga ut en bild, kräver omdöme. Står jag för vad jag skriver? Tar jag konsekvenserna av vad jag publicerar?

Tyvärr går det inte att lagstifta om omdöme. Det är därför som det blir "skoluppror" ibland som nu i Göteborg.

Det är bra, för det sätter igång debatten om vett och etikett inom sociala medier. Om vad som går an. Förhoppningsvis leder detta till ett vettigare språkbruk och att internets möjligheter används mer förnuftigt.

Kommunchefens förhållande till sociala medier

Frilansjournalisten Tomas Carlsson, Mariestad, ger i Katrineholms-Kuriren nya aspekter på "Mattiasgate".

Klart läsvärt om hur man kan se på en kommunchefs förhållande till sociala medier i sitt arbete.

Otroligt omoget

Katrineholms-Kuriren domineras i dag av artiklar om kommunchef Mattias Janssons användande av sociala medier.

Braständaren är att Mattias Jansson lagt ut reporterns frågor på bloggen och bett besökarna hjälpa honom med svaren.

Detta är otroligt omoget av en kommunchef.

All publicering, även på sociala medier, kräver omdöme. Om man saknar det, eller omdömet har brister, då blir det så här. Det gör kanske inte så mycket om man trampar snett om man är en "vanlig" person. Men av en kommunchef kan man kräva mycket, mycket mer.

Det finns mycket intressant i K-K:s presentation. Exempelvis hur mycket pengar som har lagts ner på sociala medier, och som hade kunnat användas på annat sätt inom kommunens verksamhet.

Intressant är också att Mattias Jansson turnerar tillsammans med den konsult som introducerade sociala medier i Katrineholm. Samröret känns obehagligt.

I bakgrunden finns även det obehagliga i att en person i maktställning försöker styra det fria ordet, det vill säga andras fria ord, det som massmedia står för.

Men till det har jag säkert anledning att återkomma.

Bloggar i radio

En blogg måste skötas som en hund. Man kan inte låta bli att gå ut med den, bara för att man inte har lust.

Ungefär så uttalade jag mig, när Radio Sörmland gjorde en intervju om mitt bloggande. I dag har inslaget funnits med bland nyheterna, åtminstone under morgonsändningarna.

I den bästa av världar kan du hitta inslaget den här vägen.

Robinsonrykte

Vanligtvis obekräftade källor hävdar att Katrineholms kommunchef Mattias Jansson har begärt och beviljats extra lång sommarsemester i år.

Semestern lär, enligt samma obekräftade källa, infalla samtidigt som TV-programmet Robinson spelas in.

Alldeles bekräftat är att Mattias Jansson har sökt till programmet.

Förmodad teori, vilket också kan benämnas gissistik, talar därmed för att Jansson är en av deltagarna i programmet.

Vilken programproducent skulle kunna rata en kommunchef? En kommunchef som dessutom är så social, att han använder alla medier av den typen som finns? Eller i alla fall nästan alla.

Men Jansson borde i så fall bli utrustad, och inte utröstad. Hur ska han annars kunna överleva utan en uppkoppling?

Det är den stora snackisen i Katrineholm idag, enligt alla obekräftade källor.

Mera om sociala medier

Krister Wistbacka, ledarskribent, chefredaktör och ansvarig utgivare för Katrineholms-Kuriren, reflekterar i dag över kommunchefens och kommunens försök att göra en "självskriven" hemsida om Katrineholm.

("Självskriven" är mitt eget ordval. Det skulle också gå att kalla det "självgenererande", det vill säga att hemsidan fungerar ungefär som Wikipedia. Nästan vem som helst kan skriva vad som helst. Kanske är det någon som bestämmer över publiceringen av materialet.)

Egentligen handlar hela krönikan mer om vad en kommunchef ska ägna sig åt. Vad är huvuduppdraget egentligen?

Någonstans måste det förstås handla om att se till kommunens bästa och att leda en kommuns organisation.

Krister Wistbacka har helt rätt i att politikerna måste vara uppmärksamma på utvecklingen.

Arbetet med sociala medier kan mycket väl skymma sikten för allt annat som oundvikligen måste göras.

Tänkvärt om sociala medier

I jakt på en sak, kan man ibland ramla på en annan. När jag sökte mig till Kyrkans tidnings nätupplaga hamnade fångades jag av Annika Borgs krönika om sociala medier.

Hon skriver så klokt om tiden före nätet och hur det är i dag, när det är så lätt att vara oförskämd och oförsiktig via nätet. Har yttrandefriheten utökats? Svaret är närmast att yttrandefriheten har blivit annorlunda, när många fler har egna kanaler.

Oklart om offentligheten på sociala medier

Vad ska sparas från kommunens sida, när den är en aktör inom de sociala medierna? Inlägg på bloggar? Twittrande? Eller?

Sveriges Kommuner och Landsting undersöker frågan och kommer förmodligen fram till en slutsats under våren, enligt vad jag erfor i samband med Centerpartiets kommundagar i Göteborg i helgen.

Det ska bli riktigt spännande att se vad SKL kommer fram till. Tidigare har e-posttrafik och ibland även SMS hört till det som måste diarieföras och därmed bli offentlig handling och en del av historien. Hur ska nu allt övrigt elektroniskt material sparas? Vilken insyn vill vi medborgare ha, nu och i framtiden?