Saker som värmer ett hjärta

Det är snart en månad sedan det var Alla hjärtans dag. I veckan firade vi Internationella kvinnodagen. Ännu tidigare i veckan hade jag vägarna till Flen och fångades av bildens hjärta utanför stadshuset. (Jo, jag skriver stadshus, det är så jag vill minnas att det kallades på den tiden som jag var kommunbo i Flen.)

Det kändes varmt och gott, särskilt viktigt ett år som detta, då vintern biter sig fast. Fast symboliken är lite kall också. Det är ett hjärta som för tankarna till glassbolaget, som är ett viktigt företag mitt i Flens centrum.

Men mest är det värme som strålar ut. Värme, som omtanke, att vi trots allt inte är ensamma i världen, att det finns många medmänniskor runt om som behöver oss och att du också är behövd. Det är sådant som verkligen värmer ett hjärta, ett år när frost och snö skickar våren veckovis bort.

Kullbergska i täten för hjärtsjukvården

Att Kullbergska sjukhuset i Katrineholm varit "hjärtebra" på hjärtsjukvård har varit känt sedan länge. Nu är man inte bara bra, utan faktiskt bäst i Sverige på att ta hand om hjärtpatienter, skriver Katrineholms-Kuriren i en artikel.

Det är bara att säga: Hjärtligt grattis, Kullbergska! Det lilla sjukhuset kan faktiskt vara både störst och bäst!

Sedelärande organ

En sedelärande historia är en historia med ett slut som ska väcka till allvarlig tanke.

Läromedlen förr måste ha varit osedvanligt inriktade på att vara sedelärande. Exempelvis finns i den organlåda, som visas på skolmuséet i gamla Smedsta skola i Gnesta, två exemplar av organet lever och hjärta. Det ena är en fin lever och det andra är en fettlever. Det ena hjärtat är fullt friskt och det andra är så bemängt av fett att det kallades fetthjärta.

Vilka konsekvenser detta kunde få för människan som bar på organen kunde nog bygdens barn enkelt förstå.

För en nutida människa ter organen sig dock ganska overkliga. Å andra sidan lär det visst vara möjligt att se virtuella obduktioner. Kanske inte mindre skrämmande det, än några sedelärande organ i en trälåda.