Visar inlägg med etikett ägande. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ägande. Visa alla inlägg

tisdag 2 augusti 2016

Skogen kräver fortfarande större ansvar

I dag är min och Kristina Yngwes replik införd i såväl Katrineholms-Kuriren som Södermanlands-Nyheter. Så här skriver vi i SN:

"Stina Bergström, Miljöpartiet, skriver i en replik i SN 29/7, att den kritik som riktats mot henne för en obetänksam tweet är olycklig, då den ”antogs handla om vår grundlagsskyddade äganderätt”. Det Stina Bergström skrev var i sin helhet följande: ”Kul och modigt av skogsutredaren att ifrågasätta det privata ägandet av skogen. Då skogen är så viktig för alla.” Hur ska man ens med den bästa vilja kunna tolka det på ett annat sätt än att hon faktiskt tycker att det är kul och modigt att ifrågasätta den grundlagsskyddade privata äganderätten?

Tack vare det privata ägandet av skog utgör svensk skog idag ryggraden i svensk ekonomi och är avgörande i klimatomställningen. På mindre än hundra år har Sveriges skogstillgångar fördubblats. Eftersom avverkningarna är mindre än tillväxten fortsätter skogsvolymen att öka. Den nuvarande skogsvårdslagen, som bygger på frihet under ansvar och som är tydlig med att produktion och miljö är likvärdiga mål, har tjänat Sverige väl och måste även fortsättningsvis ligga som grund för utvecklingen av svensk skog och svensk skogspolitik.

Bergström beklagar att debatten handlar om att ta politiska poäng genom att misstolka motdebattören. I nästa mening förklarar Bergström att nej, varken hon eller regeringen vill förstatliga skogen. Vi har aldrig påstått att Miljöpartiet vill förstatliga den svenska skogen. Men vi ser att ifrågasättande av det privata skogsägandet riskerar att få stora konsekvenser för de privata skogsägarnas möjligheter att förvalta sin skog. Bergströms uttalande om den privata äganderätten är en av flera pusselbitar som får oss i Centerpartiet att undra vad regeringspartierna egentligen vill med skogen.

Regeringen utreder nu en kilometerskatt som riskerar att slå mycket hårt mot skogsnäringen, och den av regeringen tillsatta utredningen av skogsvårdslagen riskerar att inskränka äganderätten och brukanderätten samt öka regelkrånglet för svenska skogsägare. Det är därför givet att vi måste reagera och markera mot den som ifrågasätter äganderätten på det sätt som Miljöpartiets företrädare gjort i detta fall. Centerpartiet vill värna frihet under ansvar som vägledande princip för svensk skog samtidigt som vi fortsätter arbeta för att minska regelkrånglet för skogsägarna, för skogen kräver fortfarande större ansvar för att klara den gröna omställningen."

onsdag 29 juli 2009

Att äga eller inte äga

Dagens Nyheter har inlett en intressant artikelserie om ägandet. Ena dagen handlade det om ha-begäret, som en aktiv vänsterpartist fick ge sitt anonyma ansikte åt. I dag tog tidningen upp tankar om att man aktar mer det som man äger själv.

Äganderätten skulle också kunna kopplas till den så aktuella debatten som socialdemokraten Carin Jämtin dragít igång. Hon ifrågasätter om vem som helst ska kunna äga företag som driver exempelvis skolor och sjukvård. Den som driver sådana verksamheter borde göra det av oegenintresse, vilket i Jämtins värld betyder att de absolut inte får göra någon vinst i sin verksamhet. Helst ska det vara stiftelser eller liknande som driver en skola.

Det intressanta är egentligen att tänka tvärt om. Vad driver kommuner att driva skolor? Driver de skolor för att göra maximal vinst, det vill säga att "producera" elever som står sig så bra som möjligt i vuxenlivet? Man skulle också kunna uttrycka det så här: "Lämnar de ifrån sig en produkt som står sig på marknaden, som kan konkurrera i universitets- och högskolevärlden eller som är oerhört attraktiva på arbetsmarknaden?" Annars borde kommunernas skolor bli utkonkurrerade, vilket ju faktiskt är vad som sker på sina håll, när eleverna väljer att gå i andra skolor, till och med ibland i andra kommuner.

Den här frågan är mer intressant än vad som händer i friskolorna. Vad gör kommunerna med de egna pengarna i de egna skolorna? Används medlen verkligen på bästa sätt? Eller gör man som man alltid har gjort?

Här är det ingen annan som äger frågan. Det gör kommunpolitikerna själva.