Talar först, bloggar sedan

Eftersom Göran Dahlström (S) så gärna vill läsa min blogg, så kommer här mitt inlägg i debatten från kvällens kommunfullmäktige angående delårsrapporten:

"Ordförande, fullmäktigeledamöter, åhörare!

Ännu en vecka fylld med ekonomi, när vi ikväll tittar på delårsresultatet för kommunen och på onsdag lägger fram våra budgetar i kommunstyrelsen. Det hänger naturligtvis ihop.

I delårsrapporten ser vi att vård- och omsorgsnämnden kommer att gå med ett rejält underskott. En del beror på hemtjänsten. Ersättningsmodellen stämmer inte med efterfrågan, det har behövts fler timmar och det har dessutom varit fler äldre som har valt annan utförare av hemtjänst än vad kommunen räknade med. Därför har den egna verksamheten varit lite för stor. Förklaringarna till större delen av underskottet är många och behöver åtgärdas.

Jag säger som jag har sagt tidigare – om kommunfullmäktige hade sagt ja till den motion som Centerpartiet lade fram om reserver för förändringar i hemtjänsten, då hade inte det här varit något stort problem. Då hade kommunen haft beredskap för att möta förändringar som inte går att förutsäga – äldre som ramlar, hamnar på sjukhus och som sedan behöver hemtjänst eller ännu mer hemtjänst än vad de hade tidigare. Det här går inte att räkna fram enbart utifrån Katrineholmarnas ålder. Det går inte att veta när eller om det händer, det går bara att veta att. Därför behövs det reserver.

Centerpartiet tog i vårt planeringsdirektiv i våras höjd för att äldreomsorgen behöver mer resurser och mer reserver och det kommer vi att återkomma till senare här i veckan. Och vi ser också från Centerpartiets sida att majoriteten har dragit samma slutsatser. Det är vällovligt.

Sjukfrånvaron är fortfarande hög, vilket också ger ökade kostnader för kommunen. Det är också viktigt att få fler i arbete.

Det finns mycket att säga om det som står i delårsrapporten, men man kan också titta efter det som inte kommit med. Det är väldigt lite som skrivs om vad som händer utanför stadskärnan. Jag hittar en skrivning om badplatsen i Klubbetorp i Björkvik, om Sjöreningsprojektet i Öljaren och fiberbaserat bredband, men därutöver får jag verkligen anstränga mig om jag ska hitta något mer. Det är viktigt att använda hela kommunen och se alla resurser.

Slutligen. Våra kommunrevisorer brukar inte vara så värst kritiska till redovisningen. I år är de det och jag hoppas att vi får svar på varför det har blivit fel i redovisningen och hur det kommer att rättas till.

Med detta yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag."

Du som följer min blogg vet att jag inte lägger in några inlägg i förväg om vad jag tänker säga i kommunfullmäktige, utan det är kommunfullmäktiges ledamöter som ska få höra det först.

Mycket ekonomi blir det

Denna vecka går i ekonomins tecken. Igår fattade kommunfullmäktige i Katrineholm beslut om kommunens bokslut, idag är det bolagsstämmor med KFAB och KIAB och imorgon sammanträder kommunstyrelsen och lägger fram planeringsförutsättningarna, de ramar som nämnderna ska planera sin verksamhet efter under kommande år.

Så här sa jag om bokslutet i debatten igår:

"Ordförande, fullmäktigeledamöter, åhörare!

Det här blir en vecka med mycket ekonomi. Idag ska vi anta kommunens bokslut för 2016, imorgon är det bolagsstämma med KFAB och KIAB och på onsdag beslutar kommunstyrelsen om planeringsförutsättningarna för 2018 och framåt.

Det här är beslut som hänger ihop, om än kanske lite väl intensivt, när våren vill få en att göra annat än att fördjupa sig i siffror och bokstäver om vad som varit och det som kommer.

2016 gav ekonomiskt sett ett gott resultat. ”Nämnderna”, alltså verksamheten gav för första gången på mycket länge ett överskott. Visst har det skjutits till mer pengar till Socialnämnden och barnantalet har inte blivit fullt så stort som beräknat, tjänster har inte tillsatts och annat har kanske inte blivit gjort, men i stort är det mycket positivt att nämnderna har klarat ut sin verksamhet med de pengar som har avsatts till det.

Det finns dock mörka orosmoln. Det handlar om sjukfrånvaron, som är oacceptabelt hög. Det ger inte någon god bild av Katrineholms kommun som arbetsgivare. Det måste vara en prioriterad uppgift att jobba med detta.

Ett annat mörkt moln är äldreomsorgen.

Vi har sett nyhetsinslag om äldres risk för undernäring.

I bokslutet står det: ”Mätningarna under 2016 visar att ungefär hälften av brukarna som fått en riskbedömning bedöms ha risk för undernäring, av kvinnorna är det en något högre andel än av männen.” Vad betyder det egentligen? Har alla brukare ingått i mätningen? Eller är det de som ligger i farozonen – vilka de nu är – som har riskbedömts och av dem så har hälften bedömts ha risk för undernäring? Det som är tydligast i texten är att det är kvinnor som är mer drabbade än män.

Oavsett vilket, så anser Centerpartiet att det är ett underbetyg för kommunens vård och omsorg med undernärda brukare. Det kan aldrig vara god omvårdnad att de äldre som kommunen har ansvar för är undernärda. Här måste det till en förändring.
Även hemtjänsten är ekonomiskt sett ett sorgebarn. Centerpartiet har lagt förslag om att införa reserver för att möta oförutsägbara förändringar inom hemtjänsten. Det har inte majoriteten velat lyssna till. Visst kan underskottet inom kommunens hemtjänst handla om arbetssättet, om teknik och praktik och om organisation, men det kan också bero på att verksamheten förändras under året på ett sätt som inte går att förutsäga, exempelvis när vårdtyngden ökar och det krävs dubbelbemanning. Med reserver går detta att möta.
Vi måste satsa på våra äldre och Centerpartiet kommer att visa på det i de planeringsförutsättningar som vi presenterar inför kommunstyrelsens beslut på onsdag.

Imorgon är det som jag tidigare sagt bolagsstämmor för KFAB och KIAB. Kommunrevisor Marita Bengtsson noterar i revisionsberättelsen till bolagen att de ”delade affärerna”, Shared Business, fortfarande inte fungerar tillfredsställande. Det har gått fyra år sedan de delade affärerna, där bolagen köper administrativa tjänster av kommunen, skulle vara fullt införda, och fortfarande finns det så stora brister att bolagets lekmannarevisor finner det angeläget att notera detta? Det här infördes för att skapa ekonomiska fördelar, som aldrig tycks infrias. Dags att göra om och göra rätt!

Centerpartiet noterar att kommunens investerings- och exploateringsbudget är omfattande. De investeringar som görs medför en årlig kostnad i avskrivningar.

Av årsredovisningen framgår att kommunen använde 58 procent av de budgeterade medlen. Det är en allt för stor avvikelse, anser Centerpartiet. Genomsnittet bland Sveriges kommuner ligger på 80 procent av det budgeterade beloppet. Katrineholms kommun borde dels dra ner på investeringarna inför de stora investeringar som väntar i nya skolor och nytt äldreboende och ha en bättre träffsäkerhet när det gäller vilka investeringar som verkligen behövs och som kommer att genomföras under året. Centerpartiet ställer sig därför inte bakom den ombudgetering som föreslås av majoriteten.

Centerpartiet yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut punkterna ett och två och avslag på tredje punkten angående ombudgetering till förmån för de investeringar och exploateringar som Centerpartiet föreslagit i budget för 2016.
Det är alltså samma yrkande som finns i reservationen i handlingarna."

Sjuktalen är orosmoln

Den sista tiden har mycket ägnats åt siffror och bokstäver. Fast inte här, inte på min blogg.

I måndags kväll fick jag anledning att tala om siffror och sjuktal på kommunfullmäktiges sammanträde i Katrineholm. Bakom varje siffra finns en människa som inte mår bra. Detta gör att när sjuktalen ökar så växer orosmolnen, vilket Katrineholms-Kuriren noterade att jag framhöll i debatten.

Vad jag sa var ungefär följande:

"Ordförande, fullmäktigeledamöter, åhörare!

Det blir mycket ekonomi den här veckan. I kväll pratar vi om delårsrapporten för kommunen, om de åtta månader av året som nu har rapporterats av och som vi ska lägga till handlingarna. På onsdag ska kommunstyrelsen besluta om den budget som ska styra Katrineholms kommun de kommande åren och som vi i vår tur ska anta här i kommunfullmäktige om knappt en månad.

Det hänger ihop och ändå inte. För det som vi läser här är en avstämning av hur det har gått och vad som möjligtvis kan rättas till inför 2017.

Om man bara tittar på ”pengarna” så håller sig nämnderna inom de givna ramarna i stort och ”finansen” levererar som den ska.

Det stora orosmolnet är sjukfrånvaron och det molnet har blivit större och mörkare. Sjukfrånvaron har ökat med en procentenhet för kvinnorna. Förklaringen är en ökad andel långtidssjukskrivningar.

Här får ändå sägas att service- och teknikförvaltningen ses som en förebild som visar att ett aktivt miljöarbete lönar sig och kan sänka hög sjukfrånvaron.

Vi har ju i personalutskottet haft frågan uppe vid ett flertal tillfällen och då har det visat sig att förvaltningarna inte haft något större intresse av att gå de arbetsmiljöutbildningar som har ordnats, just för att höja kunskapen.

Nu är det viktigt att arbetsmiljön och sjukfrånvaron blir ett prioriterat område. Det är inte på något sätt acceptabelt med så hög sjukfrånvaro. Den sjukfrånvaro som hör ihop med arbetsmiljön måste åtgärdas. Katrineholms kommun ska vara en god arbetsgivare som ser till att personalen trivs och kan göra ett gott jobb.

Bifall till kommunstyrelsen förslag till beslut."

Jämställdhet förutsätter en egen ekonomi

I dag har Sörmlandsbygden publicerat min insändare om ekonomi och jämställdhet. Här följer insändaren i sin helhet:


I Sörmlandsbygden 13/10 tas jämställdheten på landsbygden upp i en artikel inför firandet av internationella dagen för landsbygdens kvinnor.

Det som inte nämns i artikeln är förutsättningarna för jämställdhet, nämligen att det finns en egen ekonomi för mannen och kvinnan eller hur nu paret ser ut som lever tillsammans. Utan egen ekonomi och försörjning går det inte att leva jämställt.

Det är den slopade sambeskattningen, arbetet med att få allmän barnomsorg och striden för lika lön för lika arbete, som inte är vunnen än, som ger förutsättningarna för att alla kvinnor och män, flickor och pojkar har samma möjligheter i samhället.

Centerkvinnorna har drivit på i frågorna om ekonomisk självständighet och vi fortsätter arbeta för ett jämställt föräldraskap, för jämställda pensioner och för lika lön för likvärdigt arbete. Det är viktiga frågor för alla kvinnor, oavsett om de bor på landsbygden eller i staden.

Innan ekonomin är löst, är det inte läge för att dra på sig rödstrumporna.

Inger Fredriksson, Centerkvinnorna

Uppsiktsplikten gäller även bolagen

Onsdagens kommunstyrelsesammanträde innehöll en punkt som kunde tyckas vara verkligt alldaglig, nämligen delårsrapport från Katrineholms Fastighets AB, KFAB, och Katrineholms Industrihus AB, KIAB.

I vanliga fall brukar ett sådant dokument inte väcka någon större uppmärksamhet, utan lugnt och stillsamt läggas till handlingarna. Men den här gången hade styrelsen och verkställande direktören varit ovanligt skarpa i sina ordval.

Enligt min och Centerpartiets mening borde inte kommunstyrelsen nöja sig med att lägga berättelsen till handlingarna, utan ta reda på mer om det som beskrevs i texten och vidta eventuella åtgärder. Det var ingen mer än jag och Sten Holmgren från Centerpartiet som delade den uppfattningen, vilket gjorde att vi fick lämna in en reservation.

I den skriver vi:

"I delårsrapportens förvaltningsberättelse för Katrineholms Fastighets AB framhåller verkställande direktören och styrelsen framförallt tre synpunkter som kommunstyrelsen och kommunfullmäktige behöver förhålla sig till.

I den första noteringen påpekas att om merparten av den nybyggnation som föreslås görs i KFAB:s regi, så innebär det att balansomslutningen fördubblas och att det blir en högre hyresnivå för kommunen. Konsekvensen, som bolaget ser det, är att kommunens ekonomi måste stärkas och att kommunen också måste svara på frågan vad som ska ske med övertaliga lokaler.

Den andra noteringen handlar om bolagets syn på underhållsbudgeten, där det budgeterade underhållet för 2015 uppgår till 39,1 kronor per kvadratmeter, vilket kan jämföras med underhållet för 2008 som var 62,5 kronor per kvadratmeter för de kommunala verksamhetslokalerna. Och vi citerar ”Styrelsen, VD och bolagets lekmannarevisor har under lång tid påtalat farorna med att fastställa underhållsbudgeten på en för låg nivå i förhållande till de behov som finns.”

Den tredje noteringen är följande skrivning: ”KFAB vill även uppmärksamma att Katrineholms kommun önskar införa en ny hyresmodell inom AO Verksamhetslokaler. Innebär den nya hyresmodellen att självkostnadsprincipen inte längre blir vägledande kommer resultatet att försämras och innebära en mångmiljonförlust för 2015.”

Detta är tre synpunkter som förtjänar att uppmärksammas och utredas närmare. Det räcker därmed inte, enligt vår mening, att lägga rapporten till handlingarna. Kommunstyrelseledamöternas uppdrag är att ta ansvar för kommunens verksamhet inklusive bolagen och agera, där så är nödvändigt.

Mot bakgrund av detta yrkade Centerpartiet att kommunstyrelsen skulle besluta att:

Uppdra åt kommunledningsförvaltningen att utreda och återkomma med redovisning till kommunstyrelsen om de av KFAB framförda synpunkterna på nivån på framtida underhåll av verksamhetslokaler, höjd hyresnivå på grund av nybyggnationer i egen regi samt konsekvenser av en ny hyresmodell.

Då vårt yrkande avslogs, reserverar vi oss mot beslutet.

Katrineholm 25 november 2015

Inger Fredriksson, Centerpartiet Sten Holmgren, Centerpartiet"

Klargörande av Källström

Centerpartiets ekonomiskpolitiske talesman Emil Källström är klargörande tydlig i en artikel i Dagens Nyheter idag. Han visar att Centerpartiet står fast vid ståndpunkten att det är bra att sänka arbetsgivaravgiften för ungdomar, eftersom det leder till att kostnaden för att anställa unga minskar.

"Vi rör oss inte en millimeter", säger Emil Källström om förslaget.

Det är jättepositivt med detta klargörande. Centerpartiet driver inte en fråga i regeringen och en annan utanför. För oss är jobben viktiga, att unga kommer in på arbetsmarknaden och att företag kan drivas lönsamt, så att fler kan få arbete. Det är närodlad politik på riktigt.

Egen ekonomi ger frihet

För många är inte ekonomi något som är det första som de tänker på när de vaknar. För andra är det en orosfråga. För alla är ekonomin viktig, eftersom egen ekonomi ger frihet. Centerkvinnorna anser att den viktigaste jämställdhetsfrågan är ekonomisk självständighet – hela livet.

Vi Centerkvinnorna är liberala feminister. Vår feminism ger människor frihet i vardagen.

I dag har svenska kvinnor i genomsnitt 66% av svenska mäns pensioner. Det accepterar inte Centerkvinnorna. Kvinnors pensioner kan och ska bli bättre.

Därför driver vi politik för:

- Lika lön för likvärdigt arbete.

- Heltid ska vara normen - och deltid en möjlighet.

- Inför en jämställdhetsbonus på vab-dagar och modernisera föräldraförsäkringen genom att införa öppna barndagar som omfattar alla familjer i Sverige; kärn-, HBTQ-, ensamstående- eller bonus-familjer.

- Man måste kunna dela på pensionspoäng om man har gemensamma barn, om man väljer att dela olika på det betalda och obetalda arbetet för att skydda den part som utför mer obetalt arbete.

Vi vet att ekonomisk självständighet livet ut ger frihet hela livet!

Lika självklart är det att kvinnor ska få LOV att driva företag precis som män. Vi vill därför utveckla Lagen om Valfrihetssystem, och vi vill självklart värna RUT. Vi driver politik som gör skillnad i kvinnors vardag.

Så låt varje vardag bli lite mer feministisk. Välj parti och sätt krysset rätt!

Centerkvinnorna tar strid för jämställda pensioner

Hjulen snurrar fort även efter Julen...

I onsdags var det årsmötespremiär, då jag var med på Gnesta Centerkvinnors årsmöte. Det blev livliga diskussioner, inte minst om det förslag till jämställda pensioner, som nu är ute på remiss bland landets Centerkvinnoavdelningar.

Inför mitt besök gjorde jag följande pressmeddelande:

Inger Fredriksson, ledamot av Centerkvinnornas förbundsstyrelse:

Vi ska ta strid
för jämställda pensioner

- Trots att mycket har hänt för att öka jämställdheten, så är vi långt från i mål. Om dagens utveckling får fortsätta, så kommer antalet kvinnor som får lägre pension än vad män får att öka. Så kan vi inte ha det. Centerkvinnorna tar striden för jämställda pensioner.
Det sa riksdagskandidaten och ledamoten av Centerkvinnornas förbundsstyrelse Inger Fredriksson, när hon medverkade vid årsmötet med Centerkvinnorna i Gnesta.

Kvinnor och män ska ha samma möjlighet till ekonomisk självständighet. Det är ett av målen i Centerkvinnornas jämställdhetspolitiska program. En av delarna för att nå självständighet är se till att pensionen också blir rättvis. Centerkvinnorna har under 2013 haft en arbetsgrupp som tagit fram skarpa förslag för att nå jämställda pensioner. De 38 förslagen diskuteras nu för fullt bland Centerkvinnornas medlemmar inför beslutet på förbundsstämman i april.

- I vårt förslag vill vi höja garantipensionen, som den pensionär får som haft inga eller mycket låga inkomster under yrkeslivet. I gruppen som får garantipension idag är 85 procent kvinnor. En höjning har alltså oerhört stor betydelse för dagens kvinnor för att göra vardagen lättare, säger Inger Fredriksson.

- Vi måste utjämna orättvisorna mellan kvinnor och män under de år som pensionen tjänas in. Här handlar det bland annat om att kommuner och landsting måste ta sitt ansvar som arbetsgivare för jämställda löner och rätten till heltid. Här behövs också en jämställd föräldrapolitik, så att ansvar för barn och hemarbete fördelas på ett rättvist sätt.

- Det måste till en politisk förändring för att utjämna dagens skillnader. Centerkvinnorna är beredda att gå i täten och ta strid för jämställda pensioner.

Styrsystemet saknar siffror

Det var många ärenden vid gårdagskvällens kommunfullmäktige i Katrineholm. Liksom tidigare år använde ledamöterna varenda minut av den utmätta tiden fram till 23 för att uttrycka uppfattningar i olika ämnen. Jag bidrog också, för Centerpartiets räkning, med flera inlägg. Ett av dem handlade om översynen av styrsystemet.

Här följer det i sin helhet:

"Ordförande, fullmäktigeledamöter, åhörare.

Jag brukar tala väl om ord. Ord ska läggas väl och användas så att de gör nytta.

Centerpartiet var skeptiska vid införandet av ett nytt styrsystem. Tiderna var då goda – det var valår – och det kunde trots allt vara värt att pröva ett nytt styrsystem trots de mycket diffusa begrepp som skulle användas – exempelvis ”vinst” och ”resultat” som användes på helt nya och förvirrande sätt.

Det här rättas nu till i Översynen av styrsystemet, och det är bra.

Men fortfarande finns det svagheter i styrsystemet som inte har åtgärdats genom översynen. Tyngden i planeringen ligger på en ordmassa som ska beskriva vad som ska uppnås. De ekonomiska resurserna för att göra det som orden beskriver får en undanskymd plats. Bokstäverna har övertaget över siffrorna.

Det här kan möjligen fungera i goda tider, då skatteintäkterna strömmar in och ingen behöver tänka på hur det ser ut på sista raden. Eller under år då det regnar manna från himlen och vi bara behöver stå där med våra skedar.
Men hur går det de år då Katrineholms kommun inte får några extra tillskott, hur ska vi då få kostnaderna att anpassa sig till intäkterna? Vi kan inte se vad något enskilt kostar i de officiella dokumenten och då blir det svårt, för att inte säga omöjligt att prioritera. Nämnderna får en klumpsumma att använda. De siffror de får ska täcka alla bokstäver som producerats.

Centerpartiet har motionerat om dessa brister i styrsystemet, där ekonomin kommer i andra hand. Vår motion avslogs i februari i år med hänvisning till att en översyn skulle göras innan året var slut. Nu är översynen gjord och där finns inte några spår av de tankar som vi från Centerpartiet med stöd från flera partier i oppositionen förde fram, nämligen att ekonomin skulle få ökad tyngd i planeringen. Siffrorna skulle få viss makt över bokstäverna.

Centerpartiet anser fortfarande att Katrineholms kommun måste ha ett styrsystem som också fungerar i sämre tider. Det måste vara ett styrsystem som stödjer ekonomisk uppföljning in till sista raden.

Vi har som förtroendevalda alla ett ansvar inför kommuninvånarna. För att vi ska kunna ta det ansvaret krävs det också siffror som ärligt beskriver verkligheten och som visar vilka avvägningar som behöver göras för att nå en ekonomi i balans.

Det nya styrsystemet behöver förändras även av demokratiska skäl. Dagens system – med de ordrika beskrivningarna – gör det omöjligt för allmänheten att se vilka prioriteringar som görs och gör det mycket svårt för oss politiker att föreslå förändringar.

Det demokratiska underskottet, där politikerna förlorat makten över fördelningen är kanske det allra viktigaste skälet till förändringen, att förändra dagens system och ta in mer ekonomiska bedömningar i planeringen.

Jag yrkar därför återremiss, så att översynen även omfattar en utvecklad ekonomisk planering."

Beslutet blev också, efter votering, en minoritetsåterremiss för att utveckla den ekonomiska planeringen.

Inga ändringar av styrsystemet

Nej, Socialmoderaterna ville inte ändra något på dagens styrsystem med anledning av den motion som jag och Sten Holmgren (C) lagt i kommunfullmäktige.

Så här lade jag orden för att få mer siffror i planeringen fortsättningsvis:

Jag brukar tala väl om ord. Ord ska läggas väl och användas så att de gör nytta.

Centerpartiet var skeptiska vid införandet av ett nytt styrsystem. Tiderna var då goda – det var valår – och det kunde trots allt vara värt att pröva ett nytt styrsystem trots de mycket diffusa begrepp som skulle användas – exempelvis ”vinst” och ”resultat” som användes på helt nya och förvirrande sätt.

Tyngden i planeringen lades på en ordmassa som skulle beskriva vad som skulle uppnås. De ekonomiska resurserna för att göra det som orden beskrev fick en undanskymd plats. Bokstäverna fick övertaget över siffrorna.
Det här kunde möjligen fungera i goda tider, då skatteintäkterna strömmar in och ingen behöver tänka på hur det ser ut på sista raden. Eller under år då det regnar manna från himlen och vi bara behöver stå där med våra skedar.

Men hur går det de år då Katrineholms kommun inte får några extra tillskott, hur ska vi då få kostnaderna att anpassa sig till intäkterna? Vi kan inte se vad något enskilt kostar i de officiella dokumenten och då blir det svårt, för att inte säga omöjligt att prioritera. Nämnderna får en klumpsumma att använda. De siffror de får ska täcka alla bokstäver som producerats.

Man skulle också kunna tänka tvärs om.

Om nämnderna följt orden, gjort det som de skulle enligt de åtaganden som de lovat, då ska de ha godkänt – oavsett vad kostnaden blev. För de har följt orden och ordern.

Ekonomin kommer i andra hand.

I Centerpartiets motion tar vi upp frågan att Katrineholms kommun måste ha ett styrsystem som också fungerar i sämre tider. Det måste vara ett styrsystem som stödjer ekonomisk uppföljning in till sista raden.
Vi har som förtroendevalda alla ett ansvar inför kommuninvånarna. För att vi ska kunna ta det ansvaret krävs det också siffror som ärligt beskriver verkligheten och som visar vilka avvägningar som behöver göras för att nå en ekonomi i balans.

Centerpartiet hävdas att det nya styrsystemet måste skrotas även av demokratiska skäl. Dagens system – med de ordrika beskrivningarna – gör det omöjligt för allmänheten att se vilka prioriteringar som görs och gör det mycket svårt för oss politiker att föreslå förändringar.

Det demokratiska underskottet, där politikerna förlorat makten över fördelningen är kanske det allra viktigaste skälet till förändringen, att gå ifrån dagens system.

Bifall till motionen."

Lång dags färd mot natt...

...brukar jag ibland rubricera måndagar som avslutas med kommunfullmäktiges sammanträde i Katrineholm. I dag ser det ut att vara aktuellt igen. Föredragningslistan är diger med såväl motioner som interpellationer som vardera kommer att kräva en hel del tid.

Avstampet ske i Centerpartiets motion om ett nytt ekonomiskt styrsystem med mer av siffror och mindre ord. Syftet är att göra ekonomin enklare att följa.

Nära ja till motion

I kommunstyrelsen i Katrineholm kan det mesta hända. I dag var det ytterst nära att Centerpartiet, det vill säga jag och Sten Holmgren, hade fått igenom en motion om ett nytt ekonomiskt styrsystem för kommunen.

Om ordföranden bara hade gått på hur ledamöterna använde sina röster, så hade det blivit ett tydligt JA till motionen.

Nu lyssnade han inte till sina egnas svaga röster, utan tydde det som om deras uteblivna ja-rop ändå betydde att de stödde ordförandens förslag till beslut, det vill säga avslag till motionen.

Motionen handlar om att i Katrineholms kommun har bokstäverna fått större tyngd än siffrorna och att det sättet att styra inte fungerar i en krympande ekonomi, då politiker måste ta ett större ansvar. Vi måste i siffror kunna läsa konsekvenserna av våra beslut, om vi inte ska lämna över makten helt till tjänstemännen. Om detta handlade motionen som avslogs med den vaga skrivningen att en översyn ska göras i december...

Katrineholm i DN och litteraturen

Dagens Nyheters kulturredaktör Maria Schottenius skriver i dag om Kerstin Ekmans romanserie om Katrineholm.

Schottenius funderar över hur olika man kan se på ekonomi och att dagens ekonomiska kriser tycks formade av mäns sätt att tänka ekonomi.

Helt klart mycket tänkvärt. Dessutom kan Katrineholmsserien vara värd att läsa om vare sig man är på badstranden eller sökt hägn för regn.

Tal om tal och ekonomi

Måndagens kommunfullmäktige blev långt, mycket långt. Till en del berodde det på att kvällens dagordning innehåll årsredovisningen för 2011. Det blev ett plus på sista raden för Katrineholm, men inte fullt så stort som beräknat. Jag koncentrerade mitt inlägg till revisionsberättelsen. Här följer talet ungefär som det blev:

"Ordförande, fullmäktigeledamöter, åhörare!
Om en budget så brukar man säga att det är en kvalificerad gissning. Idag ska vi fatta beslut om hur den kvalificerade gissningen slog ut, när det nu är dags att fatta beslut om kommunens bokslut.

Man kan sammanfatta så här: Inte många gissade rätt, i alla fall inte vad som till slut skulle hamna på sista raden.
Revisorerna lämnar en hel del väsentliga synpunkter, som förtjänar att tas på allra största allvar.
Revisorer brukar vara nogräknade personer som inte överdriver. Deras skrivningar brukar vara diplomatiska. När de i sin revisionsberättelse skriver: ”Resultatet är dock betydligt sämre än budgeterat och vi bedömer att kommunens ekonomiska situation och utveckling är OROANDE för att upprätthålla en ekonomi i balans på sikt. Vi ser även att prognososäkerheten varit stor…”

Så är det MYCKET starka ord.

Nämnderna överskrider budget med nära 40 miljoner kronor, konstaterar revisorerna, och fortsätter ”det är en fördubbling mot föregående år”. För fjärde året i rad visar samma nämnder, Service- och Tekniknämnden, Socialnämnden och Bildningsnämnden underskott.

I ett annat stycke konstaterar revisorerna: ”Vi uppfattar inte att krav har ställts på de nämnder som visar underskott att ta fram dokumenterade åtgärdsplaner för att nå en ekonomi i balans. Inte heller ser vi en omfördelning av resurser.”

Alltså vad revisorerna konstaterar är, att inte nog med att det sker överskridande av budgeten, det görs inga spårbara försök att rätta till situationen genom skrivna åtgärdsplaner eller beslut om omfördelning.
Detta är minst lika illa som det övriga; att inget görs som revisorerna kan se.

Historien kan vi inte förändra – det är framtiden som går att göra något åt. Vi måste dra lärdom av vad som hände under 2011 – var det resurstilldelningens fel? Ja, antagligen till en del, fast då kan man också fundera över de nämnder som fick ”rätt” resurser, vad var skillnaden i beräkningen? Varför är vissa verksamheter så oberäkneliga?

Eller är det så att inte alla utgifter kommer upp på bordet när vi budgeterar? Var det ekonomistyrning och budgetdisciplin? Nämnderna har heller inte kommit in till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige och bett att bli befriade från vissa uppdrag för att på så vis minska kostnaderna.

Nu var det ju tur att Alliansregeringen ökade på statsbidragen och på så sätt hjälpte Katrineholm ur den ekonomiska knipan så att det kunde bli en liten, men dock vinst, på sista raden.

Det skulle kunna passa att citera Ingemar Stenmark, som efter en ny tävlingsvinst svarade ungefär så här: ”Det är konstigt att ju mer jag tränar desto mer tur får jag…”

Det skulle alltså kunna vara rent lönsamt med mer ekonomisk träning i alla led."

Vad ska Grekland folkomrösta om?

EU-länderna packar ett räddningspaket åt Grekland. När paketet är färdigförhandlat med omslagspapper och allt, då bestämmer sig den grekiska regeringschefen för att folkomrösta om paketet!

Man tar sig för pannan. Vad ska det grekiska folket rösta om? Vilken utgång kan förväntas?

Allt utom att grekerna säger nej till räddningspaketet vore en överraskning. Så frågan är mer; vill inte grekerna ha någon hjälp från omvärlden? Om de nu måste välja mellan pest eller kolera, så är kanske inte folkomröstning är den bästa metoden.