Hör folket om torghusbygget

På kommunfullmäktiges dagordning i måndags kväll stod Kristdemokraternas motion om att ordna en folkomröstning om torghusbygget. Så här löd mitt inlägg, där jag försökte förmå majoriteten att bifalla motionen:

"Ordförande, fullmäktigeledamöter, åhörare!

Centerpartiet har fört en rak linje när det gäller förslagen om att förse Stortorget med nya byggnader. Vår syn är inte nya hus som ger torget liv, utan det är människor och aktiviteter. Därför yrkade vi avslag till att avsätta medel till arkitekttävlingen och vi drev frågan om att förhindra byggnationen på Stortorget som en valfråga. Dessutom har vi yttrat oss vid alla tillfällen i detaljplaneprocessen.

Förslaget om byggnation på Stortorget är en fråga som engagerar.

Här handlar det dock om Katrineholms historia, om de riksintressen som är förknippade med stadens framväxt kring järnvägen. Katrineholms kommunledning har inte någon stolt historia av att lyssna till opinioner eller av att låta enskilda medborgare lägga förslag som behandlas i god politisk ordning. En folkomröstning enligt motionens intentioner skulle visa på ett förändrat synsätt, där majoriteten är beredd att lyssna till kommuninvånarnas synpunkter och därefter ta ställning. En folkomröstning blir därmed en utveckling av folkinflytandet.

Mot bakgrund av detta yrkar jag och Centerpartiet bifall till motionen.

Låt folkets röster höras om Stortorget

Strax före Påsk samlades kommunstyrelsen i Katrineholm för sitt marsmöte. Det fanns många olika ärenden på dagordningen. Ett handlade om Kristdemokraternas motion om att ordna en folkomröstning om bygget på Stortorget. Centerpartiet var det enda partiet som yrkade bifall till motionen. (Kristdemokraterna har ingen ordinarie plats i kommunstyrelsen och kunde därför inte yrka något.)

Av den anledningen fick jag lov att reservera mig mot beslutet, med följande text:

"Centerpartiet har fört en rak linje när det gäller förslagen om att förse Stortorget med nya byggnader. Det är inte nya hus som ger torget liv, utan det är människor och aktiviteter. Därför yrkade vi avslag till att avsätta medel till arkitekttävlingen och vi drev frågan om att förhindra byggnationen på Stortorget som en valfråga. Dessutom har vi yttrat oss vid alla tillfällen i detaljplaneprocessen.

Förslaget om byggnation på Stortorget är en fråga som engagerar. Det är också en fråga som handlar om Katrineholms historia, om de riksintressen som är förknippade med stadens framväxt kring järnvägen. Katrineholms kommunledning har inte någon stolt historia av att lyssna till opinioner eller av att låta enskilda medborgare lägga förslag som behandlas i god politisk ordning. En folkomröstning enligt motionens intentioner skulle visa på ett förändrat synsätt, där majoriteten är beredd att lyssna till kommuninvånarnas synpunkter och därefter ta ställning. En folkomröstning blir därmed en utveckling av folkinflytandet.

Mot bakgrund av detta yrkade jag bifall till motionen. Då mitt yrkande avslogs reserverar jag mig mot beslutet."

Vad ska Grekland folkomrösta om?

EU-länderna packar ett räddningspaket åt Grekland. När paketet är färdigförhandlat med omslagspapper och allt, då bestämmer sig den grekiska regeringschefen för att folkomrösta om paketet!

Man tar sig för pannan. Vad ska det grekiska folket rösta om? Vilken utgång kan förväntas?

Allt utom att grekerna säger nej till räddningspaketet vore en överraskning. Så frågan är mer; vill inte grekerna ha någon hjälp från omvärlden? Om de nu måste välja mellan pest eller kolera, så är kanske inte folkomröstning är den bästa metoden.

Härdsmältan i Japan

I katastrofens fotspår i Japan följer det fasansfulla beskedet om att en härdsmälta har inträffat i ett av landets många kärnkraftsverk.

Föregångare som Harrisburg i USA, som var den akuta anledningen till den svenska folkomröstningen om kärnkraft 1980, och Tjenobylkatastrofen 1986 har satt sina spår.

Kärnkraften är inte säker som energikälla, den är oerhört riskfylld.

Nu gäller det att världens kärnkraftsexpertis bistår Japan med den hjälp som kan behövas.

För det är en dubbel katastrof som hänt. Först jordbävningen och tsunamin, sedan kärnkraftsolyckan med de strålningseffekter som följer.

Det vi kan lära i Sverige och i omvärlden är att satsa mer på förnyelsebara energikällor, energikällor som inte drabbas av härdsmältor, som inte medför radioaktivt avfall och som är oändliga i stället för ändliga.