Bra dag med LRF

LRF i Sörmland bjöd i dag in till en temadag om nya vattenlagen, om skogsbruk och livsmedel. Det blev en väldigt matnyttig dag. Vi började vid Ekenäs kvarn i Vadsbro med att prata om ny vattenlagstiftning som kan riskera att bli mycket kostbar för jordbrukarna. Förslaget är på väg mot riksdagen.

Därefter gick färden till föreningsgården, där lokalproducerad och lokalt lagad mat serverades innan LRF fortsatte att informera om skogens betydelse för Sörmland och Sverige samt hur den nya livsmedelsstrategin behöver omsättas i handling.

Mycket att jobba vidare med och driva hårdare i Centerpartiet på alla nivåer.

Meny - extra matnyttigt matprogram

Lyssnade till radioprogrammet Meny på väg mot Strängnäs. Det brukar vara ett program som höjer aptiten så där ordentligt att man inte önskar att resan ska ta slut utan att man hinner lyssna färdigt. Idag var det extra intressant, för det handlade om vår livmedelsförsörjning och att allt färre känner till sambanden från jord till bord.

Jag kom att tänka på min pappa och hur en tjej från angränsande samhället (Hogstorp) tyckte att det såg pittoreskt ut, när han sådde för hand.

Nu var det ju inte direkt så att han sådde. Jo, det såg nog ut som om han gjorde det, när han gick med en spann och kastade ut korn med jämna tag. Det var bara det att det inte var havre eller vete, utan det var konstgödning som spreds över vallarna. Vi var inte så moderniserade att vi hade köpt en konstgödselspridare på den tiden, den kom lite senare.

Så lite kunde man då, på tidigt 1970-tal, vad vet människor idag om sambanden och förutsättningarna för odling?

Ännu mindre, menade bonden Gunnar Rundgren i reportaget. Och han har tyvärr rätt. Vi borde veta mycket mer om varifrån maten kommer. Vi borde titta på innehållsdeklarationerna och bli mer misstänksamma ju längre de är. Vi borde vara rädda om våra jordbrukare och våra jordbruk. Vi borde akta jorden och lära oss att hushålla med den.

Det kanske låter konstigt och svårt. Det mesta börja med dig själv och med de val du gör i affären och på tallriken. Du kan börja med att lyssna till reprisen på Meny. Det programmet innehöll mycket matnyttigt. Du garanterat att bli mer närodlad!

Om vännerna i magen

Det har sina fördelar att åka på uppdrag till andra kommuner i länet. Om man åker bil eller tåg (jag åker gärna tåg när det passar), så kan man lyssna på radio samtidigt. I dag fångades jag av Vetenskapsradion som berättade om den svenska forskning som pågår om bakterierna i magen. Eller kanske ännu mer rätt om bakterierna i tarmarna som jobbar för att bryta ner den mat som vi sätter i oss. Nu är de upptäckta vilka som gör vad och därmed kan man förfina mat och läkemedel. Fantastiskt!

På väg till mötet hörde jag om daggmaskarna som äter upp svamp som annars skulle orsaka stora skador på spannmålen. De skulle kunna göra samma jobb som annars måste göras med bekämpningsmedel, utöver att de gör jorden porös och fin. Tyvärr så gillar inte masken jordbrukets vanligaste brukningsmetoder som plöjning och harvning, så det är ändå en metod som kräver lite mer utveckling. Men tänk om vete eller motsvarande var flerårigt? Då skulle odlingen bli otroligt effektiv och maskarna kunde göra sitt jobb utan större störningar.

Precis rocket science

Jordbruk kan väl inte vara rocket science precis? Jo, det är just vad det är! GPS-teknik, där satelliter talar om exakta positioner används inom jordbruket för att tillföra näring på exakt rätt plats. Eller åtminstone på två centimeter när...

Visst kommer rymdtekniken till nytta även inom modernäringen. En aspekt som lyftes på Landsbygdstinget i Björnlunda.

Landsbygden blir näringspolitik

Jordbruket och landsbygdsfrågorna är inte viktiga för Socialdemokraterna och Miljöpartiet. De väljer att lägga ner landsbygdsdepartementet och baka in frågorna i näringsdepartementet. Väldigt trist med denna nedrustning av modernäringen.

Miljön vinner på mer verkstad

Utsläppen av kväve och fosfor har minskat till Östersjön sedan Alliansregeringen tillträdde, framhöll miljöminister Lena Ek (C) vid Centerpartiets valkonvent.

Sedan återstår det förstås också en hel del, för att få bort de gamla miljöförsyndelserna,vilket miljöministern också konstaterade.

Men att få stopp på tillflödet är en viktig del. Däremot är det inte en lösning att förbjuda konventionellt jordbruk, som Miljöpartiet föreslår, i större delen av Sverige. Det som behövs är ett fortsatt arbete med att greppa näringen, så att den kommer grödorna till del. Detta gäller för allt jordbruk.

Det är att göra verkstad av politiken.

I någon av utfrågningarna under valkonventet jämfördes Centerpartiets och Miljöpartiets miljöpolitik som ett skyltfönster och en verkstad. "I skyltfönstret ser det prydligt ut, men det händer mer i verkstan."

Och det är klart, efter åtta år med verkstad, har det hänt en del.Användningen av vindkraft har tiofaldigats.
Antalet miljöbilar har ökat från 23 000 till 450 000. Miljövänliga bränslen i transportsektorn har mer än fördubblats. För att nu ta tre exempel.

En röst för Östersjön

Det svenska jordbruket tillför Östersjön väsentligt mindre mängd kväve än tidigare. Att vårt innanhav fortfarande är näringsrikt beror på gamla försyndelser och på att länderna runt Östersjön inte har jobbat lika framgångsrikt med tillflödet.

Om detta bloggar miljöminister Lena Ek så klokt.

Inte alltid självklart gott

Min partikollega Staffan Danielsson, riksdagsledamot från Östergötland, är alltid på hugget. Nyss uppmärksammade han på sin blogg att det som verkar vara ett bra miljöval inte alltid är det. Hans inlägg handlar om den ekologiska gödseln av mjöl från klövar som inte bara innehöll vad den skulle innehålla utan som biprodukt medförde salmonella.

Nej, det är inte alltid självklart gott, det som synes vara det. Att importera nermalda djurdelar känns åtminstone för mig som en väldigt tveksam hantering. Då ser jag hellre att markerna gödslas med restprodukter från biogasanläggningar. Men även här måste man ha koll på råvaran, så att vi vårdar vår Moder Jord. Ty vi har bara en!

Borgs billiga mat kan bli väldigt dyr

I förra veckans Land Lantbruk retade finansminister Anders Borg (M) upp landets bondekår genom att döma ut livsmedelsindustrin och jordbruksproduktionen. Den hade ingen framtid. I veckans Land uttalar han sig om att det behövs billig import av livsmedel.

Ja, Anders Borg har rätt i att det behövs import, när den svenska produktionen inte räcker för att täcka behoven. Men är det egentligen billigt att importerna, kan det inte i själva verket bli väldigt dyrt om vi inte har någon svensk produktion, när världsmarknaderna sviktar?

Jag och Centerpartiet anser att vi ska ha ett livskraftigt jordbruk som kan förse en högre andel av befolkningen med bra mat. Jag vill kunna köpa svensk mat och kunna äta svenskt de gånger då jag äter mat från de offentliga köken.

Landsbygden kräver service

Lars Härnström, moderat kommunalråd i Katrineholm, kunde inte utlova några landsbygdssatsningar inför de LRF-are som hade samlats till kommungruppens årsmöte i Katrineholm.

- Det beror på vad som står i programmet, menade Lars Härnström. Vi tycker också att det är viktigt att landsbygdens lever.

LRF-medlemmarna från hela kommunen var främst intresserade av vad kommunen tänker göra för landsbygdsföretagarna och hade formulerat rubriken till Lars Härnström som "Hur kan landsbygdens näringsliv i Katrineholms kommun lyftas fram?".

Lars Härnström inledde med att berätta om vad Näringslivsrådet hade gjort och om de många besöken hos företagare i kommunen. Han hade dock inte besökt så många landsbygdsföretag.

När det gällde bredband och flera mötesdeltagare höll fram Nyköping och Gästabudsstaden som ett bra exempel på hur en utbyggnad kan fungera, då kände inte Lars Härnström till hur lösningen skett där, men han menade att det i Forsa hade blivit en bra lösning.

- Jag som politiker behöver inte svara på allt. Vissa klarar sig bra med den koppartråd som finns. Grundproblemet för såväl telefoni som järnväg är att vi inte var med i andra världskriget. Järnvägstekniken är från slutet av 1800-talet och telenätet från början av 1920, sa Lars Härnström.

Mötesdeltagarna menade dock att det inte går att driva lantbruksföretag utan ordentlig uppkoppling och att de vill ha service.

Någon direkt debatt om Anders Borgs uttalande i Land Lantbruk, där han uttalade att det svenska lantbruket inte var någon framtidsnäring, blev det inte. Lars Härnström hade nämligen inte hört talas om detta.

Ja, det är lite olika, som jag brukar säga när jag är på det humöret.

Ingår de i samma regering?

Efter gårdagens välbesökta möte i Vingåker med landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) känns det konstigt att läsa att Sveriges finansminister Anders Borg (M), för övrigt kommuninvånare i Katrineholm, har en så dyster framtidssyn för det svenska jordbruket.

Staffan Danielsson reder som vanligt ut det hela väl på sin blogg.

Vad man säger och gör spelar naturligtvis roll. Det kräver handling, alltså också konsumtion, för att höja lönsamheten i det svenska jordbruket.

Jag kan undra om Anders Borg och Eskil Erlandsson ingår i samma regering.

Nyttan med ett landsbygdsprogram

Gör landsbygdsprogrammet verkligen nytta? Ja, den frågan både ställdes och besvarades under gårdagen, då en uppseendeväckande rapport från ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, presenterades. Professor Ewa Rabinowicz har skrivit rapporten och anser att pengarna hade kunnat åstadkomma mer.

Det är naturligtvis uttalanden som skapar rubriker. Men vad ligger egentligen bakom, vad är det som hade kunnat användas på ett annat sätt?

Landsbygdsprogrammet är enligt Jordbruksverket ett verktyg för att nå målen i landsbygdspolitiken. Programmet innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU. Målet är att nå ekonomisk, ekologisk och social utveckling - helt enkelt att nå hållbarhet.

I programmet ingår miljöersättningar, ersättningar för att lantbrukaren gör vissa insatser. Det ingår också stöd för att utveckla lantbruksnäringen och kompletterande verksamhet. Det ingår landsbygdsutveckling med Leadermetoden.

Det är många olika former av stöd och det är inte alltid så lätt att avgöra vad som fungerar bäst eller om annat hade fungerat bättre.

Andra vägar har ju inte prövats än de som har använts.

Helt klart har det varit poänger med landsbygdsprogrammet. Det har producerat miljönytta. Öppna landskap och biologisk mångfald går sällan att mäta i pengar. Inte heller vad det betyder för turism och liknande att Sommarsverige är precis så öppet och välkomnande som vi önskar med åkrar och ängar med betande djur.

Pengar ska naturligtvis användas där de gör mest nytta och justeringar kan behöva göras. Dock måste man också titta på alternativet; hur hade landsbygden sett ut om stödet hade varit noll?

Jag tror inte att någon vill finräkna på den kalkylen.

Köp svenskt kött

Susanna Birgersson skriver i DN idag om konsekvenserna av att vi äter allt mindre svenskt kött och allt mer som importeras.

Jag kunde inte ha skrivit det bättre själv.

Sverige behöver mål för jordbruket

I veckans nummer av tidningen Sörmlandsbygden, hade jag följande insändare införd:

Sverige behöver mål för jordbruket

Under mina snart två månader i riksdagen och som ledamot av riksdagens Miljö- och jordbruksutskott har jag fått många rapporter om den svenska modernäringen. På många områden är jordbruket framgångsrikt. Samtidigt sjunker vår självförsörjningsgrad, när exporten ökar.

Sverige har satt upp mål för den ekologiska odlingen och på olika sätt fått den att växa mot det uppsatta målet.

För den moderna, miljövänliga odlingen och för jordbruket i övrigt finns inga uppsatta mål. Produktionen får fortsätta att minska. Konsumenterna har märkt detta bland annat genom bristen på svenskt smör i butikerna, vilket i sin tur beror på att mjölkproduktionen sjunker.

Sverige behöver sätta upp mål för det svenska jordbruket och arbeta mot dem. Det är riksdagens ansvar mot de svenska jordbrukarna och mot de svenska konsumenterna att göra det.

Inger Fredriksson (C)

Mat och miljö

I dag har Centerkvinnorna i Sörmland ett arrangemang i Eskilstuna på temat mat och miljö. Vi ska få besöka Karin Erikssons gård Ekeby, där inriktningen på verksamheten är lammproduktion och spannmål.

Det ska bli riktigt roligt. Bara vädret slutar vara "ömsom sol, ömsom vatten".

Mindre allergisk

I dag läser jag om att barn som växt upp de fem första åren på ett jordbruk med djur är mindre allergiska än andra barn. Det visar forskningen.

Jag är ett sådant "barn". Fast jag är inte helt övertygad om att det stämmer fullt ut. Jag är lite allergisk. Ibland får jag utslag av ren irritation...

Politikens konsekvenser

Östergötlands centerpartistiske riksdagsledamot Staffan Danielsson har många förtjänster, det har jag skrivit om tidigare på min blogg. Han har också förmågan, som politiker ska ha, att ta upp och belysa politikens konsekvenser.

I ett inlägg på Staffan Danielssons blogg skriver han om hans riksdagsdebatt med de rödgröna om skatt på handelsgödsel.

Danielssson påpekade i debatten att det inte hjälper Östersjön alls med en straffskatt på de svenska jordbrukarnas produktion om produktionen i stället flyttar till andra länder längs Östersjöns stränder, där kraven inte är lika högt ställda och jordarna är annorlunda.

För Östersjöns del handlar det om att greppa näringen från alla tillflöden. Sverige ska självfallet göra vår del av arbetet.

Det hjälper heller inte att låta bli att odla svensk mark. En viss urlakning är naturlig och därmed ofrånkomlig. Det handlar i stället om att på olika sätt "Greppa näringen", vilket också är och har varit en rådgivningssatsning som Jordbruksverket, länsstyrelserna och LRF stödjer i syfte att minska tillförseln till Östersjön och för att se till att näringen gör nytta där den ska - som tillväxtmedel för grödan.

Mulens marker

En svensk hage kan ha lika stor artrikedom som regnskogarna i Amazonas. Men det förutsätter att den hävdas, att mulens marker vårdas.

Bäst görs det av aktiva jordbrukare och betande nötkreatur. För all biologisk mångfald och öppna landskap kommer inte till av en slump. De behöver ibland en hel del hjälp på traven.

Miljöpolitik och mångfald

Dagens Nyheter fortsätter sin genomgång av vad Allians för Sverige lovade i valrörelsen och vad Alliansregeringen har genomfört. I dag har turen kommit till miljöfrågorna. I stort har Alliansen hållit vad man har lovat inom miljöområdet.

Det återstår självklart mycket att göra. Fyra år är i miljösammanhang inte någon lång tid.

Ett område som pekas ut i artiklarna är miljömålen. Särskilt uppmärksammas målet om biologisk mångfald. Det är inte märkligt att artrikedomen minskat. I samma tidningen finns en notis om antalet mjölkkor i landet. Ett levande landskap kräver betande djur och månande jordbrukare. Sveriges jordbrukare har levt under en starkare ekonomisk press än sina kolleger i andra länder.

En medveten politik behövs för att hålla bonden kvar i markerna och på marknaden. Det krävs att bonden kan få betalt för det arbete som hon eller han lägger ner på en produktion som ger mat, miljö- och kulturvärden.

Bonden ska kunna leva på produktionen

"Centerpartiet vill att bonden ska kunna leva på att göra det som bonden kan bäst –producera mat. Därför jobbar vi för att öka lönsamheten i bondeföretagen och för att stärka den svenska bondens konkurrenskraft."

Jag citerar gärna ur Centerpartiets manifest för livskraftig primärproduktion, ett sorts modern "bondepraktika", om hur förutsättningarna borde vara för Sveriges bönder och hur det kan bli, med rätt politiska beslut. Manifestet innehåller mycket matnyttigt, som borde glädja alla landsbygdsvänner.