Målarmusslans återkomst

I somras var jag med och firade internationella vattenveckan i Björkvik, vid Yngarens strand. Dagen avrundades med ett skyfall, så det handlade verkligen om vattenförekomster på olika sätt.

En del av dagen ägnades åt livet i sjön och åt de musslor som bär tydliga tecken på vattnets status. Här nämndes om målarmusslan.



Nu görs det stora satsningar i Sörmland på att återfå musselbestånden i tre åar. Länsstyrelsen berättar mer om projektet här.

Syftet med projektet är dels att återinföra en art i faunan som tidigare haft en naturlig plats där, dels att bidra till att ta upp näring ur vattnet så att det inte når Östersjön och ytterligare bidrar till övergödningen. Det är ett småskaligt projekt som kan ha stor nytta för den biologiska mångfalden och för vattenstatusen.

Projektet är så intressant att det även kan vinna pris bland EU:s Life-projekt.

Oavsett det, så är projektet högst lovvärt. Det ligger helt i linje med det som behöver göras för att få Östersjön till ett mer levande hav.

Nu är jag riktig riksdagskandidat

Lördagens nomineringsstämma i Eskilstuna med Centerpartiet i Sörmland slutade med att jag valdes till andraplatsen på riksdagslistan. Med medlemmarnas och ombudens förtroende är jag nu beredd att gå in i valrörelsen för att samla röster och kryss så att Centerpartiet på nytt har en röst från Sörmland i Sveriges riksdag.

Jag har med mig de frågor som jag har drivit tidigare. Jag ser att vattenfrågan kommer att bli än viktigare. Det handlar om hur vi hanterar det vatten som vi har tillgång till, så att vi inte förser det med onödiga tillsatser från läkemedel eller mikroplaster, exempelvis. Vi ska också se till att Östersjön är blå och inte grön av algblommning.

Se hästgödselns värde

Dagens Nyheter gör idag en stor nyhet av att många hästhagar läcker fosfor till Östersjön och andra vattendrag. Hästen har blivit en miljöbov, konstaterar tidningen.

Det är naturligtvis aldrig bra med näringsämnen på fel plats. Men i stället för att se det som problem, så borde det vara en tillgång. Fosfor är ett viktigt näringsämne, som behöver föras tillbaka till kretsloppet. Hästgödsel har i alla tider varit en förnämlig produkt som grund i drivbänkar och liknande. Om mängden blir för stor för att avyttras till hobbyodlare eller jordbrukare med spridningsareal, så kan den lämpligen bli råvara i biogasanläggningar.

Vi måste på alla sätt sluta kretsloppen och det är högst rimligt att hästhållningen granskas. Men det är bättre att ta till vara på gödseln än att se den enbart som ett problem.

Stor miljövinst om biogas kan tas ur havet

Dagens Nyheter berättar idag om hur sjöpungar kan bli biogas.

Det är ett jättestort framsteg. Sjöpungar är djur som "äter" kväve och fosfor likt musslor, men utan att bilda hårda skal. Tekniken att skörda musslor kan lika bra användas till att skörda sjöpungar. Biomassan blir sedan biogas och näringsrik gödsel. Det är alltså små reningsverk som dessutom kan användas till att ta fram bränsle till den fossilfria fordonsflottan.

Det blir alltså en mycket stor miljövinst, av ett djur som tidigare sågs som en störning vid musselproduktionen.

Hoppas att tekniken kan slå igenom stort och att detta kan bli en väg att befria Östersjön från en del av övergödningen.

Miljön vinner på mer verkstad

Utsläppen av kväve och fosfor har minskat till Östersjön sedan Alliansregeringen tillträdde, framhöll miljöminister Lena Ek (C) vid Centerpartiets valkonvent.

Sedan återstår det förstås också en hel del, för att få bort de gamla miljöförsyndelserna,vilket miljöministern också konstaterade.

Men att få stopp på tillflödet är en viktig del. Däremot är det inte en lösning att förbjuda konventionellt jordbruk, som Miljöpartiet föreslår, i större delen av Sverige. Det som behövs är ett fortsatt arbete med att greppa näringen, så att den kommer grödorna till del. Detta gäller för allt jordbruk.

Det är att göra verkstad av politiken.

I någon av utfrågningarna under valkonventet jämfördes Centerpartiets och Miljöpartiets miljöpolitik som ett skyltfönster och en verkstad. "I skyltfönstret ser det prydligt ut, men det händer mer i verkstan."

Och det är klart, efter åtta år med verkstad, har det hänt en del.Användningen av vindkraft har tiofaldigats.
Antalet miljöbilar har ökat från 23 000 till 450 000. Miljövänliga bränslen i transportsektorn har mer än fördubblats. För att nu ta tre exempel.

Havet fel plats för plasten

Det fick bli ett pressmeddelande också. Det är ju ändå val...

"Havet fel plats för plasten

- Nedskräpningen av haven är naturligtvis ett jätteproblem. Men problemet ligger inte i det som flyter i land, utan i att det är så mycket plast och annat skräp i havet. Därför är inte lösningen att rensa stränderna. Lösningen ligger i att sluta använda havet som en allmän soptipp, säger Inger Fredriksson, riksdagskandidat för Centerpartiet i Sörmland.

Den plast som vi ser är kanske ändå inte den allra farligaste. Minst lika farlig är den plast som vi inte ser. Mikroplast finns i olika produkter, exempelvis skönhetsmedel, för att få till en bra konsistens. Denna plast och annan som finfördelats av havet tas upp av olika djur i näringskedjan.

- Centerpartiet driver frågan om en giftfri vardag. Plast är en bra produkt, rätt tillverkad och på rätt plats. Vi kommer att fortsätta att jaga mikroplasterna som finns exempelvis i kosmetika. Miljöminister Lena Ek (C) har lyft frågan på EU-nivå för att få kommissionen att agera. En EU-policy bör utvecklas för att stoppa mikroplasterna vid källan, säger Inger Fredriksson.

- För mig och Centerpartiet är en giftfri vardag ett mål och som riksdagskandidat och sörmlänning är en av mina viktigaste frågor att arbeta för Östersjön, så att man kan äta fisk utan risk och bada utan sällskap med alger."

Havet fel plats för plasten

Morgonmedia ägnar sig åt den plast och annat skräp som flyter i land från havet. Bland annat medverkade Centerpartiets Ola Johansson i radions P1 Morgon.

Nedskräpningen är naturligtvis ett jätteproblem. Men problemet ligger inte i det som flyter i land, utan i att det är så mycket plast och annat skräp i havet. Därför är inte lösningen att rensa stränderna, lösningen ligger i att sluta använda havet som en allmän soptipp.

Minst lika farligt är den plast som vi inte ser, de mikroplaster som finns i olika produkter, exempelvis en del skönhetsmedel för att få till en bra konsistens, eller plast som finfördelats i havet och som tas upp av olika djur i näringskedjan.

Plast är en bra produkt på rätt plats. Men den ska inte befinna sig i naturens kretslopp. Där har du och jag ett ansvar, liksom att låta politiken arbeta genom internationella överenskommelser för att begränsa nedskräpningen i havet.

Viktig förhandling om Östersjön

Vid dagens förhandling i Köpenhamn om insatser för att rädda Östersjömiljön togs trots allt några steg framåt, även om miljöministrarna inte nådde så långt som man kunde ha hoppats.

Miljöminister Lena Ek (C) skrev så här i en debattartikel inför mötet om vad som har gjorts av Sverige och vad som behöver göras.

Överenskommelsen mellan länderna runt Östersjön är ändå ett steg på vägen mot en renare och mindre näringsrik Östersjö. Utan små steg är det inte möjligt att ta större. Det handlar också om att visa vad som är möjligt att göra. Och vad det kostar att inte göra det.

Kandidat 26 - det är jag!

I slutet av förra veckan började medlemsomröstningsmaterialet från Centerpartiet att nå medlemmarna. Den 15 augusti började omröstningen bland medlemmarna om vilka vi tycker bäst kan föra ut Centerpartiets budskap i valet till Europaparlamentet 2014 och som sedan kan föra vår talan där.

Jag är en av kandidaterna - nummer 26. I skriften presenterar jag mig så kort att någon kanske undrar vem jag är. Särskilt personer som normalt sett inte läser min blogg kanske undrar.

"Ett grönare EU med ett blåare hav, där kvinnor och män har lika villkor", det är en fortsättning och en utveckling på mitt tidigare kampanjtema, att jag ville bli en röst för Östersjön i Europaparlamentet.

Miljön, och då särskilt Östersjömiljön, är mycket viktiga frågor. Det är överlevnadsfrågor, helt enkelt. Miljöfrågorna kompletteras med jämställdhet mellan kvinnor och män, att kvinnor och män ska ha lika villkor att leva och drömma.

Så enkelt och svårt är det. Därför ville jag inte skriva mer i presentationen än just det som jag vill arbeta för. Om jag får en plats på EP-listan genom att medlemmarna ger mig sin röst.

Industriell ekologi

I början av veckan hörde jag ett inslag i vetenskapsradion. Det handlade om industriell ekologi. En lycklig forskare på västkusten hade fått ungefär 32 miljoner till att odla alger för industriellt bruk. Algerna skulle kunna producera drivmedel och foder samt rena havet från överskottsnäring. Dessa algfabriker skulle placeras strandnära.

I dag läser jag i Dagens Nyheter om fiskodlingar i Östersjön som orsakar exakt dessa problem - de bidrar med ytterligare näring till det redan pressade innanhavet. Näringen bryts sedan ner i en process som kräver syre, vilket i sin tur leder till syrefria bottnar.

Det låter som om dessa båda nyheter skulle kunna ha ett samband. En algfabrik skulle kunna göra något nyttigt av överskottet samtidigt som fiskodlingen skulle kunna utvecklas, tack vare industriell ekologi.

Äta fisk utan risk

I valrörelsen till Europaparlamentet 2009 var mitt budskap att väljarna skulle kryssa mig för att få en röst för Östersjön - för ett badbart hav, där man kan äta fisk utan risk.

Det står jag kvar vid. Vi ska inte ha blommande hav, det ska vara ängarna, hagarna, parkerna och trädgårdarna som blommar, och vi ska kunna äta fisk när vi vill, oavsett var vi befinner oss i livet och vilket kön vi tillhör. Fisken ska vara giftfri.

Dagens Nyheter rapporterar om Svenska Naturskyddsföreningens undersökning, som visar att viss fisk innehåller rester av bromerade flamskyddsmedel.

Detta är självklart allvarligt och måste vägas mot de fördelar i näringsintag som en kost med fisk ger.

Utgångspunkten måste dock vara att fisk inte ska innehålla några kemiska konstigheter. Haven måste avgiftas.

Nyansernas mästare

Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson är verkligen nyansernas mästare, eller så har han osedvanligt märkliga PR-rådgivare.

Enligt Dagens Nyheter, så har Mikael Karlsson uttalat sig på följande sätt om att den svenska regeringen begär att Sverige ska få behålla undantaget för att yrkesmässigt fiska viss fet fisk i Östersjön: "Regeringen vill fortsätta förgifta sin befolkning".

Det är ett väl magstarkt uttalande.

Med samma logik skulle Regeringen döda sin befolkning genom att den ser till att Systembolaget har öppet och säljer alkoholhaltiga produkter. Eller att Regeringen tillåter tobaksbruk. Eller att...

Listan kan göras oändligt lång på vad Regeringen borde förhindra.

Någonstans finns där en människa som kan göra ett medvetet val med rätt information.

Slutsatsen, även för Naturskyddsföreningen, borde ju inte vara att förbjuda fisken eller fisket, utan att se till att alla människor - och djur - kan äta fisk utan risk, alltså att minska gifttillförseln till naturen. Det är det som Regeringen ska bidra till.

Prioriterar havsmiljön

Miljöminister Andreas Carlgren (C) svarar med ett inlägg på sin blogg debattörerna från Greenpeace, som igår hävdade på DN Debatt att regeringen var passiv i frågan om att rädda haven.

Fisk utan risk

Riksdagsledamot Anders W Jonsson (C) tar på sin blogg upp Livsmedelsverkets rekommendation till regeringen att inte begära ett nytt undantag av EU för strömmingen från Östersjön.

Anledningen till att Livsmedelsverket byter fot är något diffus. Jag kan inte tro att strömmingen precis har blivit farligare över en natt eller ens över ett år.

Däremot är grunden värd att resonera kring. Vi måste kunna äta fisk utan risk. Alla ska kunna göra det, även de kvinnor som är gravida.

Det är den verkligt stora utmaningen - att avgifta våra hav.

Politikens konsekvenser

Östergötlands centerpartistiske riksdagsledamot Staffan Danielsson har många förtjänster, det har jag skrivit om tidigare på min blogg. Han har också förmågan, som politiker ska ha, att ta upp och belysa politikens konsekvenser.

I ett inlägg på Staffan Danielssons blogg skriver han om hans riksdagsdebatt med de rödgröna om skatt på handelsgödsel.

Danielssson påpekade i debatten att det inte hjälper Östersjön alls med en straffskatt på de svenska jordbrukarnas produktion om produktionen i stället flyttar till andra länder längs Östersjöns stränder, där kraven inte är lika högt ställda och jordarna är annorlunda.

För Östersjöns del handlar det om att greppa näringen från alla tillflöden. Sverige ska självfallet göra vår del av arbetet.

Det hjälper heller inte att låta bli att odla svensk mark. En viss urlakning är naturlig och därmed ofrånkomlig. Det handlar i stället om att på olika sätt "Greppa näringen", vilket också är och har varit en rådgivningssatsning som Jordbruksverket, länsstyrelserna och LRF stödjer i syfte att minska tillförseln till Östersjön och för att se till att näringen gör nytta där den ska - som tillväxtmedel för grödan.

Medel för Östersjön

"När jag blev minister fanns inga spårbara budgetmedel för Östersjön. Nu satsar vi drygt en miljard på havsmiljön och klarar kraven på minskade utsläpp av kväve och fosfor i Östersjön."

Jag vill inte gärna undanhålla mina bloggbesökare miljöminister Andreas Carlgrens (C)kommentar till språkröret Maria Wetterstrands synpunkter på Alliansregeringens miljöpolitik, särskilt inte den del som berör Östersjön.

Citatet är hämtat från Brännpunkt i Svenska Dagbladet.

Artikelrubrikens "Tretton rätt" syftar till forna dagars så populära stryktips. Bara som ett litet historiskt tips till den som inte upplevt Putte Kock i TV-rutan...

Varningsklockan ringer

Jag har skrivit om oljekatastrofen i Mexikanska golfen några gånger. Katastrofen är ofattbar.

Men om man ska se någon ljusglimt i det hela, så kan det vara att katastrofen får varningsklockorna att ringa. Hur förhindrar vi att olyckor händer? Om det skulle hända i Östersjön eller i Västerhavet?

Det kommer att kräva ett omfattande samarbete. Det är bra att Kustbevakningen, enligt en artikel i DN, har beredskap och vill utöka samarbetet med andra länder.

Det är nödvändigt att vara väl rustad, om katastrofen händer.

Oljekatastrofen växer

Oljekatastrofen i Mexikanska golfen fortsätter att växa. Spridningen kan motsvara en yta av hela Östersjön, enligt vad DN:s ledarskribent uppger med hänvisning till Mikael Tendengren, marin expert vid Stockholms universitet.

Omfattningen är ofattbar. Hanteringen av händelsen är diskutabel. Kan för mycket resurser sättas in i starten av en katastrof? Svaret är kanske. Planerade och förberedda insatser är sannolikt mer lyckosamma än förhastade insatser.

I grunden handlar det om att ha en plan för vad som händer när det som inte får ske trots allt händer. Hur säker är oljeborrning till havs? Vilka säkerhetssystem slår till? Hur bärgas olja?

All oljeborrning medför risker. Det är därför som vi måste byta bränsle, inte bara i tanken, utan också i praktiken.

BP måste nu ta sitt ansvar, med dess ordförande Carl-Henrik Svanberg och VDn Tony Hayward i spetsen.

Jag skulle inte vilja befinna mig i deras kostymer just nu, oaktat hur mycket de kostat och vilka löner de som personer än kan hösta in.

Det ansvar som de måste ta för de som inte har gjorts är enormt.

Ny Östersjömiljard

Centerpartiets europaparlamentariker Lena Ek skriver på sin blogg om EU:s satsning för Östersjön.

Mer sådant vill jag läsa!

Östersjön räddas av Byfjorden

Byfjorden är fjorden som leder in till Uddevalla hamn. Uddevalla är min barndomsstad. Pappa, farmor och farfar, mina farbröder och en faster växte upp med Byfjorden och Havstensfjorden som naturliga grannar.

När jag läser i Dagens Nyheter i dag, tyvärr hittar jag ingen länk till det fina reportaget, att forskningen i Byfjorden kan komma Östersjön till godo, så känns det extra bra.

För nästan 30 år sedan - oj, vad tiden går - skrev jag om övergödningen och om forskarna som stod mot varandra som "fosforister" eller "kväveister". Det berodde på vilket näringsämne som de såg som begränsande faktor i övergödningen vilket läger de hörde till. Utgångspunkten var de syrefria bottnarna och den forskning som redan då bedrevs i Byfjorden.

Nu ska forskningsfartyget Skagerack se om bottnarna kan syresättas på konstlad väg genom att pumpa ner syrerikt ytvatten i havsdjupet.

Det är självklart så att alla metoder måste provas. Att försöka efterlikna naturens egna svängningar är en väg. En annan är att "odla bort" de extra näringsämnena genom musselodlingar. En tredje att strypa tillförseln.

Det viktiga är att gå alla vägar, att begränsa tillflödet och fixera näringen.

Det är nödvändigt att göra detta, för att i första hand nå ett badbart hav, där också fisken trivs.

Det är därför som Östersjön behöver sina politiska röster, precis som Västerhavet med Byfjorden.