Stor miljövinst om biogas kan tas ur havet

Dagens Nyheter berättar idag om hur sjöpungar kan bli biogas.

Det är ett jättestort framsteg. Sjöpungar är djur som "äter" kväve och fosfor likt musslor, men utan att bilda hårda skal. Tekniken att skörda musslor kan lika bra användas till att skörda sjöpungar. Biomassan blir sedan biogas och näringsrik gödsel. Det är alltså små reningsverk som dessutom kan användas till att ta fram bränsle till den fossilfria fordonsflottan.

Det blir alltså en mycket stor miljövinst, av ett djur som tidigare sågs som en störning vid musselproduktionen.

Hoppas att tekniken kan slå igenom stort och att detta kan bli en väg att befria Östersjön från en del av övergödningen.

Här jobbar miljontals makaroner

På bilden sker kvävereduktion. Miljontals "makaroner", små plasthjul, hjälper till att få de kvävefångande bakterierna att fästa och föröka sig så att kvävet fångas upp i avloppsvattnet och kan tas bort. Ungefär så förklarade Sörmland Vattens personal hur reningen av kväve går till i reningsverket Rosenholm.

I tisdags besökte Centerpartiet i Katrineholm reningsverket och gick igenom de olika stegen. Ett intressant studiebesök, trots att vädrets makter inte var på vår sida.

En röst för Östersjön

Det svenska jordbruket tillför Östersjön väsentligt mindre mängd kväve än tidigare. Att vårt innanhav fortfarande är näringsrikt beror på gamla försyndelser och på att länderna runt Östersjön inte har jobbat lika framgångsrikt med tillflödet.

Om detta bloggar miljöminister Lena Ek så klokt.

Östersjön räddas av Byfjorden

Byfjorden är fjorden som leder in till Uddevalla hamn. Uddevalla är min barndomsstad. Pappa, farmor och farfar, mina farbröder och en faster växte upp med Byfjorden och Havstensfjorden som naturliga grannar.

När jag läser i Dagens Nyheter i dag, tyvärr hittar jag ingen länk till det fina reportaget, att forskningen i Byfjorden kan komma Östersjön till godo, så känns det extra bra.

För nästan 30 år sedan - oj, vad tiden går - skrev jag om övergödningen och om forskarna som stod mot varandra som "fosforister" eller "kväveister". Det berodde på vilket näringsämne som de såg som begränsande faktor i övergödningen vilket läger de hörde till. Utgångspunkten var de syrefria bottnarna och den forskning som redan då bedrevs i Byfjorden.

Nu ska forskningsfartyget Skagerack se om bottnarna kan syresättas på konstlad väg genom att pumpa ner syrerikt ytvatten i havsdjupet.

Det är självklart så att alla metoder måste provas. Att försöka efterlikna naturens egna svängningar är en väg. En annan är att "odla bort" de extra näringsämnena genom musselodlingar. En tredje att strypa tillförseln.

Det viktiga är att gå alla vägar, att begränsa tillflödet och fixera näringen.

Det är nödvändigt att göra detta, för att i första hand nå ett badbart hav, där också fisken trivs.

Det är därför som Östersjön behöver sina politiska röster, precis som Västerhavet med Byfjorden.

Banta Östersjön II

Dagens Nyheters krönikör Jenny Jewert skriver som alltid initierat. I dagens krönika siktar hon in sig på det ryska ansvaret för övergödningen av Östersjön.

Den största effekten av "bantningen" av Östersjön, alltså åtgärderna för att minska tillflödet av näringsämnena kväve och fosfor, får man genom åtgärder på den ryska sidan. Där är, som Jenny Jewert skriver, nästan allt ogjort.

Men. Det fritar inte övriga stater längs Östersjön från att ta sitt ansvar. Alla måste bidra i bantningskuren.