Målarmusslans återkomst

I somras var jag med och firade internationella vattenveckan i Björkvik, vid Yngarens strand. Dagen avrundades med ett skyfall, så det handlade verkligen om vattenförekomster på olika sätt.

En del av dagen ägnades åt livet i sjön och åt de musslor som bär tydliga tecken på vattnets status. Här nämndes om målarmusslan.



Nu görs det stora satsningar i Sörmland på att återfå musselbestånden i tre åar. Länsstyrelsen berättar mer om projektet här.

Syftet med projektet är dels att återinföra en art i faunan som tidigare haft en naturlig plats där, dels att bidra till att ta upp näring ur vattnet så att det inte når Östersjön och ytterligare bidrar till övergödningen. Det är ett småskaligt projekt som kan ha stor nytta för den biologiska mångfalden och för vattenstatusen.

Projektet är så intressant att det även kan vinna pris bland EU:s Life-projekt.

Oavsett det, så är projektet högst lovvärt. Det ligger helt i linje med det som behöver göras för att få Östersjön till ett mer levande hav.

Sjöhäst ska inte träffa tops

Hur hanterar vi våra hav? Är de fortfarande skräpkamrar, där människorna slänger sådant som de inte behöver i tron att det försvinner i allt vatten?

I går såg jag ett foto som berörde mig mycket. Det är en bild av en liten, liten sjöhäst som slagit sig samman med en tops, en sådan där bomullspinne som man kan peta öronen med exempelvis.

Men en sjöhäst ska inte ha träff med en tops. En tops ska inte spolas ned i en toalett eller kastas i havet. Topsen stoppar till i avloppsreningsverken och om de når haven så kan de "leva" där länge.

Mer om haven och ett foto på sjöhästen hittar du exempelvis här. Den skrämmande bilden av mänsklighetens spår togs av en naturfotograf, som egentligen redan hade fotograferat färdigt för dagen. Det borde inte gå att ta sådana skräpfoton, människor borde ha lärt sig att ingenting försvinner av sig självt och att vi har ett ansvar för vårt gemensamma jordklot och för våra gemensamma hav. En sjöhäst ska inte behöva träffa en tops.

Stor miljövinst om biogas kan tas ur havet

Dagens Nyheter berättar idag om hur sjöpungar kan bli biogas.

Det är ett jättestort framsteg. Sjöpungar är djur som "äter" kväve och fosfor likt musslor, men utan att bilda hårda skal. Tekniken att skörda musslor kan lika bra användas till att skörda sjöpungar. Biomassan blir sedan biogas och näringsrik gödsel. Det är alltså små reningsverk som dessutom kan användas till att ta fram bränsle till den fossilfria fordonsflottan.

Det blir alltså en mycket stor miljövinst, av ett djur som tidigare sågs som en störning vid musselproduktionen.

Hoppas att tekniken kan slå igenom stort och att detta kan bli en väg att befria Östersjön från en del av övergödningen.

Haven buffrar klimatet, men hur länge?

Dagens Nyheter har i dagens tidning ett mycket informativt reportage om hur haven möter miljöhotet. Mycket är dessutom outforskat, men att läget är allvarligt, det framgår tydligt. Så det måste bli ett positivt resultat av förhandlingarna i Paris.

Havet fel plats för plasten

Det fick bli ett pressmeddelande också. Det är ju ändå val...

"Havet fel plats för plasten

- Nedskräpningen av haven är naturligtvis ett jätteproblem. Men problemet ligger inte i det som flyter i land, utan i att det är så mycket plast och annat skräp i havet. Därför är inte lösningen att rensa stränderna. Lösningen ligger i att sluta använda havet som en allmän soptipp, säger Inger Fredriksson, riksdagskandidat för Centerpartiet i Sörmland.

Den plast som vi ser är kanske ändå inte den allra farligaste. Minst lika farlig är den plast som vi inte ser. Mikroplast finns i olika produkter, exempelvis skönhetsmedel, för att få till en bra konsistens. Denna plast och annan som finfördelats av havet tas upp av olika djur i näringskedjan.

- Centerpartiet driver frågan om en giftfri vardag. Plast är en bra produkt, rätt tillverkad och på rätt plats. Vi kommer att fortsätta att jaga mikroplasterna som finns exempelvis i kosmetika. Miljöminister Lena Ek (C) har lyft frågan på EU-nivå för att få kommissionen att agera. En EU-policy bör utvecklas för att stoppa mikroplasterna vid källan, säger Inger Fredriksson.

- För mig och Centerpartiet är en giftfri vardag ett mål och som riksdagskandidat och sörmlänning är en av mina viktigaste frågor att arbeta för Östersjön, så att man kan äta fisk utan risk och bada utan sällskap med alger."

Havet fel plats för plasten

Morgonmedia ägnar sig åt den plast och annat skräp som flyter i land från havet. Bland annat medverkade Centerpartiets Ola Johansson i radions P1 Morgon.

Nedskräpningen är naturligtvis ett jätteproblem. Men problemet ligger inte i det som flyter i land, utan i att det är så mycket plast och annat skräp i havet. Därför är inte lösningen att rensa stränderna, lösningen ligger i att sluta använda havet som en allmän soptipp.

Minst lika farligt är den plast som vi inte ser, de mikroplaster som finns i olika produkter, exempelvis en del skönhetsmedel för att få till en bra konsistens, eller plast som finfördelats i havet och som tas upp av olika djur i näringskedjan.

Plast är en bra produkt på rätt plats. Men den ska inte befinna sig i naturens kretslopp. Där har du och jag ett ansvar, liksom att låta politiken arbeta genom internationella överenskommelser för att begränsa nedskräpningen i havet.

Bra ta tag i plasten

Igår medverkade statssekreterare Anders Flanking (C) i ett inslag i nyheterna. Från hemmaplan i Göteborg berättade han om de viktiga prioriteringar som tas upp vid ett internationellt miljömöte. Det handlade bland annat om plast.

Plast som flyter runt i ekosystemet och som ibland hamnar på stränderna och där måste tas om hand, men som också far runt i ekosystemen i mikroskopiska delar. Det är nog den närmast osynliga plasten som är det största problemet. För vad händer när plasten passerar genom djur av olika slag?

I riksdagens miljö- och jordbruksutskott hanterade vi i våras en åtgärdsplan från EU om plast. Det är bra att arbetet fortsätter på olika sätt.

Vi måste alla ta tag i plasten, så att den rätt använd kan vara ett bra emballage och råmaterial.

Jag kandiderar till EP-valet

Nu har jag fyllt i och skickat in min motivering till varför jag ställer upp i medlemsomröstningen för att bli en av Centerpartiets kandidater i valet till Europaparlamentet.

I min motivering skriver jag:

Jag vill jobba för:

Ett grönare EU med ett blåare hav, där kvinnor och män har lika villkor.

Matnyttigt på myndigheten

Gårdagen tillbringades mestadels "till Havs", alltså på Hav- och vattenmyndigheten i Göteborg. Det blev en mycket intressant dag tillsammans med synnerligen frågvisa politiker från Miljö- och jordbruksutskottet och med mer noterande tjänstemän från utskottets kansli. Vi möttes av myndighetens experter med dess GD i spetsen, Björn Risinger, som informerade oss om vattenreglering, biologisk mångfald i rinnande vatten, fiskefrågor, lagar och EU:s påverkan på detta. Mycket nyttig information och jag fick nya pusselbitar till mitt kunskapspussel. Dessutom passar bitarna bättre ihop när mellanrummen fylls.

Till HAVs...

I dag ska jag till HAVs. Eftersom helgen innehöll ett besök på Operan - premiär för min del - så må det vara mig tillåtet att få Jussi Björling-känning inför dagsprogrammet.

Miljö- och jordbruksutskottets uppföljningsgrupp ska nämligen åka till Göteborg för att se och höra vad myndigheten gör för våra hav och sjöar. Det ska bli mycket intressant att få mer kunskap om detta.

Dagen kommer sedan att krönas av månadens höjdpunkt - sammanträde med kommunfullmäktige i Katrineholm!

Oljekatastrofen växer

Oljekatastrofen i Mexikanska golfen fortsätter att växa. Spridningen kan motsvara en yta av hela Östersjön, enligt vad DN:s ledarskribent uppger med hänvisning till Mikael Tendengren, marin expert vid Stockholms universitet.

Omfattningen är ofattbar. Hanteringen av händelsen är diskutabel. Kan för mycket resurser sättas in i starten av en katastrof? Svaret är kanske. Planerade och förberedda insatser är sannolikt mer lyckosamma än förhastade insatser.

I grunden handlar det om att ha en plan för vad som händer när det som inte får ske trots allt händer. Hur säker är oljeborrning till havs? Vilka säkerhetssystem slår till? Hur bärgas olja?

All oljeborrning medför risker. Det är därför som vi måste byta bränsle, inte bara i tanken, utan också i praktiken.

BP måste nu ta sitt ansvar, med dess ordförande Carl-Henrik Svanberg och VDn Tony Hayward i spetsen.

Jag skulle inte vilja befinna mig i deras kostymer just nu, oaktat hur mycket de kostat och vilka löner de som personer än kan hösta in.

Det ansvar som de måste ta för de som inte har gjorts är enormt.

Töm tarmen i hamnen

Oj, det var inte en rubrik för äckelmagade. Men icke desto mindre har den täckning, vilket alltid ska gälla för en bra rubrik.

Livsmedelsverkets kontroll av kommersiellt odlade blåmusslor vid Bohuskusten visade för fjolåret höga halter av tarmbakterier i 28 av 219 prover. En ökning av tarmbakterier i vattnet har påvisats i vatten med många båtturister.

Sambandet är tydligt. Det som gäller är att tömma tarmen på land i hamnen och inte i havet. Eller mer konkret, se till att alla svenska hamnar har möjlighet att ta emot båtarnas toalettavfall. Det är ett renlighetskrav. Våra hav kräver det, för att inte "blomma ut" av övergödning varje år.