Död hund upplivas

Jag har upprepade gånger skrivit om att ha en blogg är som att ha en hund; man måste gå ut med den även om man inte vill. Så min hund är död sedan ett halvår tillbaka. Det beror inte på att jag har slutat skriva, utan att min aktivitet inte räckt mer än till att fixa min sida på Facebook och min profil där. Ja, några inlägg på Instagram finns också, men annars har jag inte varit så social.

Men det är trevligt att ha hund, så jag ser om det går att uppliva den för lite längre texter.

Hunden har inte dött...

... bara varit inlämnad på hunddagis. Eller ja, jag vet inte riktigt vilken bortförklaring jag ska ta till för att förklara varför jag inte har gått ut med några inlägg här på bloggen.

Jo, jag vet egentligen hur det har legat till. Det har varit lite mycket med möten och arbete och sedan var det Påsk och då rensade jag i rabatter hellre än att skriva inlägg. Men nu...

Flugor som sällskapsdjur

I dag föll allt på plats. En tidigare socialchef i Katrineholm spred många visdomsord, när han besökte kommunstyrelsens sammanträden.

Ett av citaten som fastnade var: "dom kunde väl leka med flugor".

Hur hängde det ihop med socialpolitiken? I dag läste jag svaret i Dagens Nyheters kulturdel.

Strofen kommer från Stig Dagermans sista dagsvers. Versen skrevs som ett svar på den socialnämndsordförande som under uppmärksammade former hade låtit avliva en hund, eftersom han inte tyckte att man som socialbidragstagare borde ha råd att hålla hund.

Dagerman skrev följande:

"Nu sitter folk i små stugor,
med dyrbara hundkreatur.
De kunde väl leka med flugor,
som också är sällskapsdjur."

Hunden har dött...

Jag har ingen hund, jag har en blogg. Men om jag hade haft en hund, så hade den varit död om den hade varit en blogg, eftersom jag inte hade gått ut med den.

Saken är den att jag har varit utom räckhåll från skapliga datorer under den senaste veckan. I gengäld har jag plockat lingon, kantareller, bakat matbröd, läst böcker, kört skottkärra och andra saker som man brukar göra när man är ledig.

Men nu är det hög tid att återuppväcka hunden igen!

Förklarlig och oförklarlig bloggtystnad

Om jag hade haft en hund, så hade den varit död vid det här laget. Det är drastiskt, men det är så jag brukar säga att det är att ha en blogg. Det är som en hund, om man inte går ut med den, så dör den.

Därför torde min blogg vara död vid det här laget, eftersom jag inte har gjort några inlägg - gått ut med den - på en dryg vecka.

Jag ska nu se om det går att göra några upplivningsförsök - det torde ju finnas en hund begraven någonstans som man med den allra minsta journalistiska näsa borde kunna nosa upp och väcka till liv, eller hur?

Förklaringen till den förklarliga och oförklarliga bloggtystnaden är annars både semester i Bohuslän och knepiga tekniska lösningar.

Stoppa smittan vid gränsen

Tre företrädare från jakten och det rörliga friluftslivet för på DN Debatt fram kravet att Sverige även i fortsättningen måste få ställa krav på avmaskning av hundar och katter vid inresa till Sverige.

Det borde inte vara svårt att argumentera för detta efter de senaste exemplen på rävar med dvärgbandmask, den senaste funnen i trakterna av Katrineholm. Jag har för övrigt ställt en fråga i kommunfullmäktige om vilken beredskap kommunen har.

Jag delar helt uppfattningen att vi måste stoppa smittspridningen. Jag, och många med mig, vill även i framtiden kunna äta färska blåbär utan att behöva tänka mig för. Jag vill kunna fortsätta att vistas i skog och mark, utan att riskera långvarig och obotlig sjukdom.

Sverige måste kunna behålla sitt undantag.

Bloggar i radio

En blogg måste skötas som en hund. Man kan inte låta bli att gå ut med den, bara för att man inte har lust.

Ungefär så uttalade jag mig, när Radio Sörmland gjorde en intervju om mitt bloggande. I dag har inslaget funnits med bland nyheterna, åtminstone under morgonsändningarna.

I den bästa av världar kan du hitta inslaget den här vägen.