5:2-dieten är skolvardag

I torsdags kväll hade Centerpartiets kommunkrets ordnat ett temamöte om den mat som kommunen serverar sina gäster. Det kom fram mycket matnyttigt under kvällen på Båltsnäs, vilket inte var förvånande med tanke på kvällens tema. Det som fastnade mest hos mig var att 5:2-dieten var ett använt begrepp inom skolmåltidsverksamheten. Fast inte på det sätt som många kanske tror. Tolkningen här, grundad på praktisk erfarenhet, var att elever äter fem dagar och har två dagar när de inte äter så mycket.

Det gäller förstås inte alla och naturligtvis inte alltid, men tillräckligt ofta för att det ska gå att se ett system i det hela. Det går exempelvis alltid åt mer mat på måndagar och efter lov.

Insikten är obehaglig och funderingarna som den väcker är - vad går att göra åt detta? I en vardag där vi översvämmas av matlagningsprogram och kokböcker, vad är det som gör att inte fler har bättre matvanor? Eller är det just därför, att kockarna har tagit över och människor inte litar på den egna förmågan?

Många frågor blir det, men ingen borde behöva växa upp med 5:2-dieten under skolåren.

Etik och dubbelmoral på faten

Katrineholms-Kuriren skriver om att flera föräldrar i Julita valt att önska att deras barn ska få äta svensk och gärna närodlad mat. Detta som ett etiskt krav på skolmaten på samma sätt som föräldrarna kan tala om att barnen inte kan äta det eller det på grund av allergi.

Jag tycker att det är jättestarkt gjort av föräldrarna. Centerpartiet har försökt få Katrineholms kommun att ställa krav på de inköp som görs, så att svenska producenter och utländska får konkurrera på lika villkor. Det vill säga kommunen ska ställa samma krav på hur livsmedlen har producerats när det gäller miljöhänsyn och djuromsorg. Vi har hittills fått avslag på våra förslag. Dubbelmoralen har fått fortsätta.

Nu kan det ändå bli en ändring, om kommunen går föräldrarna till mötes. Det lär väl vara svårt att neka detta, då merparten av alla som äter vegetarisk kost gör det av etiska skäl?

Mer om matslöseriet

Läste för någon dag sedan om vad en skola hade gjort för att minska slöseriet med matrester.

Matsalsledningen tog helt enkelt bort brickorna. Utan brickor blev det omöjligt att lasta stora matlass på tallrikarna.

En annan insats är att väga resterna för att visa för de som äter hur stort matsvinnet är.

Absolut något att tänka på

Visst saknar vi tant Greta!

Vi hade tant Greta. Hon var mattant och förestod hela skolbespisningen i Hogstorps skola. Det var första klass och andra klass med helt perfekt service.

Tant Greta lagade maten från grunden, något annat var inte tänkbart. Råvarorna tror jag att hon köpte i samhällets affär, men där kan jag ha fel. Jag minns i alla fall aldrig att det kom några stora bilar som levererade varor.

Vi kunde välja hur stora portionerna skulle vara eller så lade Greta upp så att det passade.

Det var vanlig husmanskost som serverades utan några nymodigheter eller tal om intoleranser.

Alla älskade inte all mat som serverades, men det berodde inte på att maten inte var god, utan på att just den smaken inte uppskattades.

Visst saknar vi tant Greta idag! Vi vill ha det hemlagade, det som är lagat utan onödigt konstrande, utan långa innehållsdeklarationer försedda med E och siffror.

Jag tror på en återkomst för "tant Greta" när det gäller den offentliga maten. Mat kan lagas från grunden och det behöver inte bli ofantligt dyrt. Det handlar om prioritering. Barn och äldre är alltid värda att prioriteras.