Hur väljer Frankrike?

Det är intressant att valen i länder som Tyskland, Storbritannien, USA och nu Frankrike kan väcka så stort intresse i Sverige. Till en del beror det på att Sverige inte är någon isolerad ö, utan att vi är beroende av vår omvärld, till en annan del på att media är så intresserade av detta. Hur är de politiska strömningarna, kan man lita på opinionsundersökningar och att valen är fria och oberoende?

Valutgången i Frankrike borde vara klar. I radions P1 gjordes jämförelsen att fransmännen väljer mellan Centerpartiet och Sverigedemokraterna. Så klart att de tar Centerpartiet då, eftersom det är den egna favoriten eller det som väljaren ser som det minst dåliga alternativet.

Men ingenting är klart förrän allting är klart. Låt oss hoppas att det blir en seger för öppenhet och samarbeten.

I en annan kvot

Dagens Nyheters skarpa reporter Ingrid Hedström konstaterar att de franska ministrarna bedöms efter olika kriterier. De kan ha betett sig lika illa, men bestraffas olika. Kvinnan, Michèle Alliot-Marie, som nyss var utrikesminister i Frankrike, hamnar i kvoten för ministerbestraffning och blir av med jobbet medan hennes kolleger, exempelvis hennes sambo Patrick Ollier får arbeta vidare som minister liksom premiärminister Francois Fillon.

Brottet som de alla har begått är att de tagit emot vissa gåvor i form av semesterresor till Tunisien respektive Egypten

Ännu mer pikant blir historien när reportern berättar att Alliot-Marie kommer att efterträdas av en minister som dömts för fiffel med offentliga medel. Denne efterträds i sin tur av en minister som tvingades avgå efter korruptionsmisstankar.

Det är lite olika, som jag brukar säga.

Det går dock inte att undgå misstanken om att det finns ett visst samband med vilket kön ministern har och hur den fortsatta hanteringen blir.

Men detta är Frankrike. Så skulle det naturligtvis inte ha gått till i Sverige...