Maktspelet fortsätter

Jag har tidigare bloggat om maktspelet i Katrineholms kommun, som återigen bevisades vid kommunfullmäktiges sammanträde i måndags. När det var dags att utse en ersättare till den för kommunerna och landstinget gemensamma nämnden, så lade socialmoderaterna beslag även på ersättarplatsen.

Katrineholms-Kuriren skriver om detta i dag och låter Göran Dahlström (S) kommentera beslutet. Hans "Vi ville representera tungt från majoriteten i den nämnden" säger väl allt.

Är det den ordinarie ledamoten Bengt Andersson (M) som är lätt, och som skulle kunna riskera att vara borta från något viktigt sammanträde? Är det risken för att oppositionen, genom Lily Marton (MP), skulle kunna få med sig övriga kommuner och landstinget Sörmland på ett beslut som skulle gå emot Katrineholms intressen, som förskräcker? För besluten kräver enhällighet.

Nej, det kan inte hjälpas att det nog mer är vanans makt, än den kloka eftertanke som krävs i ett demokratiskt samhälle, som präglat nomineringen från Socialmoderaterna.

Demokratiskt maktspel

Gårdagens sammanträde med kommunfullmäktige i Katrineholm startade nästan på en gång med att socialmoderaterna visade sin maktfullkomlighet. Det var vid valet av ersättare till den nämnd som bildats för att kommunerna och landstinget ska arbeta närmare tillsammans om gemensamma frågor som rör befolkningen, exempelvis inom äldrevården.

Efter många olika turer var det nu dags att utse ersättare till den gemensamma nämnden. I förslaget till beslut som varit utsänt fanns inget namnförslag med. På bordet låg ett nytt förslag, där Pat Werner (S) nominerades till ersättarplatsen. Majoriteten skulle därmed lägga beslag på båda platserna i styrelsen, eftersom Bengt Andersson (M) hade den ordinarie platsen.

Ewa Callhammar (FP) nominerade därför Lily Marton (MP), som är oppositionens vice ordförande i vård- och omsorgsnämnden. Jag gick upp och frågade på vilka grunder Socialdemokraterna nominerade ersättare, om de hade något regionalt förhandlingsprotokoll som stöd? I övrigt ställde jag upp bakom förslaget om Lilly Marton.

Något svar fick jag inte.

Fullmäktiges ordförande valde att direkt genomföra en sluten omröstning, som slutade med 31 röster för Werner, 18 för Marton och två blanka.

Det är tråkigt att demokratin ska användas på så vis att oppositionen nekas insyn. Sådant maktspel gynnar inte demokratin.