I skolans egen värld

I fredags hade Katrineholms-Kuriren er artikel om att MUF inte var välkomna med bokbord på gymnasieskolorna i Katrineholm. Rektorerna som uttalade sig i artikeln ville att ungdomsförbunden och partierna skulle komma på en gång, till speciella politikerdagar och med koppling till samhällskunskapen.

Det låter tilltalande, åtminstone i skolans egen värld. I denna värld är det skolan som sätter gränserna, det är skolan som bestämmer hur det ska vara, när politikerna ska infinna sig, i vilken omfattning och hur länge.

I andra sammanhang i samhället brukar dialog vara något som framhålls. Dialog betyder att minst två parter samtalar och ges möjlighet att framföra sina synpunkter och möjligen också hittar gemensamma ståndpunkter.

Jag har i god tid före valet efterlyst dialog, framförallt med Duveholmsgymnasiet, och tagit vägen via förra förvaltningschefen. Jag blev missförstådd och det berodde möjligen på att jag inte uttryckte mig tillräckligt tydligt. Jag ville att skolans företrädare skulle försöka förstå vilka förutsättningar partierna har att leva upp till skolans förväntningar. Genom förståelse för varandra skulle det bli lättare att leva upp till varandras förväntningar. Att föra ett samtal hade ingenting med att göra hur resultatet skulle bli, men man skulle kunna förstå varandras argument.

Jag kommer förstås inte att ge upp med det. Jag tänker fortsätta att hävda att de politiska partierna kan bidra till förståelsen för vårt demokratiska system. Det finns också goda exempel från Viadidacts Medborgarskola. Det är inte fel att göra något liknande för alla gymnasieelever.

Tomt i postlådan

Bildningsförvaltningen i Katrineholm har en speciell postlåda, där allmänheten kan lämna in synpunkter. Den är fysisk, utöver den digitala myndighetsbrevlådan.

Av kommunbokslutet för 2010 framgår det att inga synpunkter har kommit in från allmänheten via den offentliga brevlådan.

Frågan är bara; känner allmänheten till möjligheten?

Ämnena till för lärarna?

Läser en liten notis i DN Kultur, där det står att oppositionen protesterar mot att de estetiska ämnenas ställning i gymnasieskolan försvagas. Oppositionen konstaterar, enligt tidningen: "att elever kommer att sluta välja de estetiska ämnena, vilket får till följd att massor av lärare i musik och bild blir av med sina jobb".

Å, jag som trodde att kritiken mot förändringen berodde på att eleverna skulle tappa denna värdefulla kunskap - inte på att det ännu en gång handlade om arbetstillfällen!

Tänk sån otur man kan ha när man tänker!